På måndagen ställde sig EU:s biståndsministrar bakom en ny handlingsplan för jämställdhet i unionens externa relationer, som bland annat lyfter vikten av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst (EEAS) får dessutom i uppdrag att årligen rapportera hur det går med genomförandet. Sveriges biståndsminister Isabella Lövin menar att det handlar om en ambitionshöjning. Samtidigt ser hon skäl att följa arbetet noga.
Den nya handlingsplanen gäller 2016-2020 och bygger vidare på nu gällande Gender Action Plan, som betraktades som banbrytande när den antogs 2010. Den nya planen omfattar alla EU:s externa relationer och innehåller förutom krav på arbete för SRHR även åtgärder för delaktighet/representation, ekonomisk egenmakt och att förändra normer, samt ta itu med grundorsakerna till diskriminering och våld mot kvinnor och flickor.
Kritik har riktats mot den tidigare planen eftersom så lite har blivit genomfört i praktiken. Nu återstår att ta fram indikatorer för uppföljningen som ska anpassas till de globala hållbarhetsmål som FN:s medlemsländer antog i september. Arbetet med indikatorerna beräknas vara färdigt under första halvan av 2016. Feministiskt perspektiv ställde fem frågor till biståndsminister Isabella Lövin, med anledning av gårdagens beslut i EU:s utrikesråd.
Respekten för SRHR är långt ifrån självklar i flera EU-länder. Hur påverkar det möjligheterna till genomslag för de skrivningar som pådrivande länder fått igenom i handlingsplanen?
– Jag är väl medveten om att det finns några länder inom EU som är fortsatt kritiska, därför är det viktigt att inte släppa frågan utan fortsätta vara pådrivande. Men det finns nu en bred uppslutning kring jämställdhet och ett växande stöd för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inom unionen. I arbetet med planen var det framförallt Malta som hade en annan åsikt. Tidigare var vi i Norden ganska ensamma i kampen för SRHR, men under de senaste åren har fler anslutit sig. Det är mycket glädjande! Det ökar chansen för att få genomslag och för att EU ska kunna vara en global röst för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, inklusive SRHR.
– Vi inom rådet har gett kommissionen i uppdrag att ta fram en rapport till våren 2016 som fördjupar kunskapen och diskussionen om SRHR. Vår förhoppning är att den bidrar till att EU kan flytta fram positionerna och stärka arbetet för SRHR.
Kommer planen att påverka hur stor del av EU-budgeten för utvecklingssamarbete som satsas på kvinnors organisering och rättigheter?
– Kommissionen och EEAS har fått ett tydligt uppdrag från oss i rådet i dag att tillsätta tillräckligt med finansiella resurser liksom personal för att kunna genomföra handlingsplanen. Det handlar inte bara om pengar utan också om kunskap och ett förhållningssätt bland EU:s institutioner och medlemsländerna. Inga nya pengar har tillsatts dock, utan det gäller att institutionerna använder befintliga resurser på bästa sätt. Något vi kommer följa upp i den årliga återrapporteringen.
EEAS får i uppdrag att följa upp implementeringen, kommer det att räcka eller finns det fler delar i detta som kan råda bot på tidigare problem med bristande implementering?
– Det är EEAS, Kommissionen och medlemsländerna som ska återrapportera. Utvärderingen av den förra planen visar på ett stort gap mellan plan och handling. Det saknades ledarskap och kunskap inom EU-institutionerna. Det måste ändras, liksom kulturen inom institutionerna, för att vi ska se verklig skillnad i arbetet. Ett genusperspektiv ska finnas med i alla delar, såväl i det politiska, administrativa som i det finansiella.
– Sverige kommer nu att vara lika aktiva för att planen ska genomföras i praktiken som vi var i att få den på plats. Detta var något många av mina EU-kollegor också framhöll i dag. Det är även viktigt att det civila samhället håller EU-institutionerna och medlemsländerna till svars.
Återrapporteringen ska enligt rådsslutsatserna omfatta minst ett av handlingsplanens tre mål. Betyder det att länder som motsätter sig SRHR kan välja bort implementering av det målet?
– Den risken finns, därför kommer vi fortsätta vara aktiva för att just SRHR ska finnas med i återrapporteringen.
Något annat du vill passa på att kommentera med anledning av rådets uppbackning av denna plan?
– Planen är värd att fira! Till skillnad från den tidigare planen omfattar denna alla EU:s externa relationer. Det är en tydlig ambitionshöjning. EU ska vara en stark global röst för kvinnors rättigheter.
