Att röra på sig regelbundet är viktigt inte bara för det direkta välmåendet utan för en god hälsa långsiktigt. Allt fler studier visar att stillasittande är skadligt och ökar risken för vissa cancersorter. Men alla har inte samma tillgång till träning, röra sig eller att idrotta. Mathilda Piehl, bland annat medförfattare till rapporten Hbtq och idrott - Ungdomars villkor och erfarenheter inom svensk idrott som gavs ut för ett par år sedan berättade att den svenska organiserade idrotten inte är hbtq-vänlig generellt:
– Och framför allt vad gäller transpersoner. Då är gym faktiskt bättre på den punkten, sade hon.
Kian Sigge har en bakgrund inom body building och jobbar som idrottskonsulent och underströk att idrottsvärlden är extremt binär vilket gör att många transpersoner känner sig ovälkomna.
David Clinton från Karolinska Institutet, Christian Antoni Möllerop och moderator Johanna Dexter Wistedt.
Cat McIlroy som tidigare utövat lagidrotter och som har granskat homofobiska attityder mot kvinnor och flickor i icke-traditionella idrotter, sade att många transpersoner kan ha svårt att ens ta sig till en träningslokal:
– Om man ser det utifrån ett transperspektiv så kan man se att många skulle vilja träna men riskerar att trakasseras bara om de så ska ut på en promenad. Det finns många olika skäl till varför folk vill träna och många skäl till varför hbtqi-personer tränar i lägre utsträckning. Det kan handla om avgifterna till gym – har du svårt att få jobb så kanske du inte har råd. Andra orsaker kan handla om kroppsdysfori och obehag med vissa kroppsdelar, och du kan inte bortse från kroppen när du tränar, sade Cat McIlroy som också pekade på att idrottsvärlden är extremt könad.
Utseendenormer skadar
Christian Antoni Möllerop, vice förbundsordförande för RFSL, tog upp hur mycket normer kring vårt utseende påverkar mående hos både unga och gamla. Han har bland annat tittat på mående i relation till åldrande och skrivit ett av kapitlen i boken LHBTQ-personer och åldrande som kom ut 2013. Han berättade att homosexuella män som åldras ofta mår sämre eftersom utseendenormerna är så starka.
– Normen är att vara sexuellt aktiv och ha en v-formad kroppsform. Och bland unga homosexuella män har omkring 20 procent matstörningar, vilket liknar siffrorna för unga kvinnor, sade han och tog också upp att kroppar – och då kroppar som uppfyller skönhetsnormerna – ofta används som politiska verktyg för att få erkännande. Han pekade bland annat på ett vernissage han varit på med ryska fotografer som visade homosexuella män:
– Alla killarna såg ut som modeller från Dolce & Gabbana och jag undrar: Är det här verkligen representativt? Det är ett sätt att visa den ryska allmänheten att vi ser så bra ut och därför borde vi accepteras.
– I ett svenskt perspektiv får vi också titta på hur normerna ser ut i hbtq-media. Vad är det vi uppmanar till genom bilderna?
Det finns idrottsklubbar som är uttalat hbtq-vänliga, eller också uttalat för hbtq-personer som simklubben Stockholm Dolphins. På Feministiskt Perspektivs fråga om paneldeltagarna såg behov av fler klubbar som riktar sig helt till hbtq-personer och huruvida nya sporter som till exempel rollerderby visar att det går att göra idrotten mer inkluderande svarade Mathilda Piehl att nya sporter nog kan bidra med nya tankar på detta:
– Jag har inte tänkt på det men jag tror att nya sporter nog kan bidra med det. Rollerderby har visat att det går att se till att fler känner sig välkomna. Jag tror att hbtq-klubbar är viktiga. I vår studie fann vi att folk faktiskt flyttar till städer för att kunna gå med i de klubbarna, folk som inte kände att de kunde idrotta i sina mindre hemstäder så de flyttade till större städer. Så behovet finns, men i slutändan behöver alla klubbar och föreningar bli mer öppna, sade hon.
