Europarådets ministerråd har antagit en rekommendation som lyfter fram ett interkulturellt förhållningssätt som nyckel till integration. Botkyrka har som enda svensk kommun deltagit i arbetet bakom rekommendationen, och gläds åt erkännandet.
Botkyrka har som enda svenska kommun varit med och drivit fram beslutet till EU:s medlemsstater om interkulturell integration. Rekommendationen lades fram i januari av Europarådets ministerråd och har status som Soft European Law, ett icke-bindande avtal som ändå har hög potential att nå hårdare lagstiftning i framtiden och är ett tydligt ställningstagande för interkulturell integration. Det handlar om att bejaka en mångfald av livsstilar och kulturella kontexter, men att fokusera på det gemensamma hos dessa. Botkyrka var först i Sverige med att anta arbetssättet i en interkulturell strategi år 2010.
– Ett erkännande på Europanivå är stort! Vi har med hjälp av vår strategi och vårt medlemskap i Intercultural cities kunna slå oss fria från den nationella debatten som inte ser att Sverige och svenskhet sedan länge ser annorlunda ut än den nationella självbilden. Vi hoppas och tror nu att fler svenska kommuner följer efter, säger Katarina Berggren (S), ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka i ett pressmeddelande.
Pionjärarbete
De senaste åren har kommunen varit pilot i Europarådets program Intercultural Cities. Programmets medlemmar ses av Europarådets ministerråd som pionjärer för en interkulturell samhällsutveckling. Botkyrka har delat in arbetet i tre delmål; antidiskriminering, lika möjligheter och villkor i fråga om utbildning och arbete samt att fördelningen av chefer och medarbetare i kommunen jämnas ut så att den på sikt ska avspegla sammansättningen.
– Kommunen har också strävat efter ett interkulturellt förhållningssätt ska vara en av kompetenserna som kännetecknar verksamheten, berättar Agnes Gidlund, pressansvarig för Botkyrka Kommun.
Just nu pilot-testas den webbaserade utbildningen ”Botkyrka för alla” som lanseras hösten 2015 för alla medarbetare i kommunen. Den ger bland annat kunskap om steget från ord till handling i det interkulturella tänket. Gidlund lyfter också fram bibliotekets arbete med att utforma utbudet och verksamheten utifrån platsen biblioteken finns på, så att många olika besökare kan ta del av utbudet.
För anställning på medborgarkontoren i kommunen ska det vara meriterande med flerspråkighet och lokal kännedom.
– Vi använder även kompetensbaserad rekrytering för att säkerställa diskriminering vid rekrytering, och ett arbete pågår med att definiera vad interkulturell kompetens innebär när vi nyanställer, berättar Agnes Gidlund.
Starkare kommun
Agnes Gidlund konstaterar att det funnits både positiva och negativa sidor av arbetet.
– Som i allt arbete som går emot rådande normer tar det tid att förändra och man behöver bedriva ett systematiskt arbete och vara ihärdig.
En utmaning har varit just att kommunen länge var ensam i Sverige med att bedriva den här typen av arbete. I och med rekommendationen från Europarådet ökar nu möjligheterna till utvecklande samarbete. Eskilstuna och Borlänge har redan tagit efter arbetet med interkulturella strategier och Gidlund hoppas att fler kommuner följer efter.
– Vi har även blivit inbjudna till Stockholms stad för att berätta om vårt arbete.
Det förändringsarbete som gjorts hittills i Botkyrka har enligt Agnes Gidlund stärkt kommunen i insikten att samarbete med forskningsvärlden och föreningslivet, mellan förvaltningar och över olika gränser; religiösa, etniska, sociala – även förvaltningarnas – är nyckeln till integration:
– Våra verksamheter är bättre uppdaterade och speglar bättre vår befolknings behov och rättigheter. Vi har bättre beredskap för att ha ett undersökande förhållningssätt och se individen istället för att utgå från antaganden om olika invånargrupper kopplat till exempelvis hudfärg, religion, etnicitet och kön.
