Efter den senaste tidens flyktingkatastrofer har migration blivit ett av EU:s mest brännande ämnen. Det finns en ny politisk vilja i parlamentet och kommissionen att ta itu med den defekta migrationspolitiken, menar Folkpartiets EU-parlamentariker Cecilia Wikström.
– Det är första gången som EU-kommissionen så tydligt tar ställning för en solidarisk fördelning av asylsökande mellan länderna och för ett vidarebosättningsprogram för flyktingar, berättar EU-parlamentarikern.
Kommissionens förslag går bland annat ut på att fördela asylsökande mellan medlemsländerna enligt en fördelningsnyckel som bygger på fyra kriterier: ländernas bruttonationalprodukt (BNP), befolkningsstorlek, antalet asylsökande över perioden 2010-2014 samt arbetslöshetsnivå. Det europeiska asylkontoret EASO, den europeiska gränskontrollmyndigheten Frontex och den europeiska polisen Europol ska samarbeta i de olika medlemsstaterna för att registrera anländande migranter och samordna fördelning eller återvändande för dem som saknar asylskäl. Samtidigt ges länderna vid frontlinjen 60 miljoner euro för att stärka sina mottagningssystem.
– Men kommissionen ifrågasätter inte Dublinförordningen, säger Vänsterpartiets Malin Björk.
Under de kommande två åren avsätter kommissionen 50 miljoner euro för att medlemsländerna ska ta emot 20 000 kvotflyktingar. När en österrikisk journalist frågade om man inte borde ta emot tio gånger så många i ett läge när antalet flyktingar är större än vid andra världskrigets slut svarade Frans Timmermans att siffran är baserad på UNHCR:s rekommendation.
– Det handlar om ett första steg. Om det går bra, om det skapar förtroende för systemet, så hoppas vi att medlemsländerna känner sig mer bekväma med att ta emot kvotflyktingar även i framtiden. Vi försöker att omsätta medlemsländernas ord om solidaritet i praktiken, sade kommissionären.
Svårt att genomföra
Nu börjar arbetet för att få medlemsländerna med på båten. Det behövs en kvalificerad majoritet i ministerrådet för att förslaget ska gå igenom. Redan på förhand fördömde några regeringschefer planerna — till exempel Storbritanniens David Cameron, som menar att förslaget ger migranter fri lejd till Europa, eller Ungerns Victor Orbán, som kallade det för ”galet”.
– Vi måste vara tydliga med reglerna. Danmark omfattas inte av EU:s asylpolitik. Storbritannien och Irland får se hur de gör. Men alla andra länder ska vara med. Det är inte okej att medlemsländerna kräver att man räddar liv i Medelhavet men håller tyst om solidariteten som händer efteråt, sade Frans Timmermans.
– Det kommer bli en gyttjebrottning mellan länderna för att slippa uppfylla sina åtaganden, förutspår Cecilia Wikström, som menar att regeringscheferna måste tänka längre och inse att mycket snart kommer de att slåss om den utländska arbetskraften istället.
EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos manade de många journalisterna som samlats i kommissionens pressrum att presentera budskapet på ett starkt sätt och övertyga folkopinionen.
”Fördela bördan”
Även om kommissionen går längre än medlemsländerna gjorde på sitt möte 23 april menar kritikerna att förslaget inte räcker.
– Det är ett väldigt stort steg i rätt riktning, men jag kan inte se att man kommer tillrätta med döden på Medelhavet genom att slå sönder smugglarnas båtar, säger Cecilia Wikström. Hon beklagar avsaknaden av förslag på humanitära visum, men hoppas att det kommer i framtiden:
– Vi måste se dagens förslag som ett viktigt steg i en process som fortgår.
Malin Björk:
– Utgångspunkten borde vara hur Europa ska ta ett större ansvar för sitt närområde — men istället handlar det om att ”fördela bördan”, ett paradigm som verkar ha dikterats av extremhögern. Man föreslår en militarisering av migrationspolitiken (EU:s militära operationer föreslås få mandat att hindra människosmuggling till Europa, red anm). Vi ser en accelerad outsourcing av EU:s gränspolitik till länder på andra sidan Medelhavet. Förslaget tar myrsteg för flyktingmottagandet, men jättekliv mot fästing Europa.
