Facket missar chansen att påverka de privata vårdbolagen. De har rätt att ta plats in bolagsstyrelserna, men gör det inte. – Jag blir nästan chockad över att det är så få, säger Sophie Nachemson-Ekwall, expert på bolagsstyrelser till Kommunalarbetaren.
I många av de 757 vård- och omsorgsföretag med fler än 25 anställda har medarbetarna möjlighet att genom sina fackförbund rätt att utse egna ledamöter till bolagsstyrelserna. Bara i 32 av företagen finns det minst en representant i styrelsen.
Kevin Thompson är ordförande i Kommunal på S:t Görans sjukhus i Stockholm och är invald i styrelsen. S:t Göran drivs av det multinationella bolaget Capio och Kevin Thompson har exempel på hur viktig arbetstagarrepresentationen är.
– Den senaste upphandlingen av sjukhuset är ett bra exempel på vad vi lyckats med. Företaget var tvunget att bibehålla kvalitet till sänkt pris. Jag sa att vinner vi måste vi behålla personalen och sänka vinstmarginalen för att acceptera nollresultat några år och så blev det, säger han till Kommunalarbetaren.
Sophie Nachemson-Ekwall anser att facket missar möjligheten att få företag att tänka långsiktigt. En bra arbetsmiljö gör att personalen både håller och stannar, vilket är god ekonomi för företaget. Intresset för det borde vara extra stort i vård- och omsorgssektorn.
– Det enda som företagen i den sektorn kan pressa för att få ned kostnader är löner och antalet anställda. Därför borde det vara viktigt för fackförbunden att föra in andra mål än vinst eller att företagets vins ska öka, säger Sophie Nachemson-Ekwall.
– Vore jag Kommunal skulle jag satsa på att bygga upp utbildning och stöd. De har möjlighet att ta del i bolagen, men gör det inte. Det är upp till facken att agera för att ta plats. Det är ingen som ger upp makt frivilligt, säger hon.
