Det var fredagen den 13 februari och hon var på väg hem med en vän.

– Han tvingade ner honom på marken och slog honom med sin batong. När vi som stod runt omkring gick fram och skrek ”vad gör du?” viftade han med batongen mot oss också. Jag var helt skräckslagen.

Hon tog upp telefonen och började filma händelserna i hopp om att ordningsvakten inte skulle skada killen för mycket.

– Jag var jätterädd och ropade ”medborgarvittne” om och om igen. En tjej kom fram och försökte dra bort vakten, men han knuffade iväg henne, berättar hon.

Det var fler än en vakt på platsen och när en av dem drar med tjejen, som enligt Alejandra Pizarro Carrasco verkade känna killen som blev fasthållen, filmar hon händelsen med telefonkameran.

– Jag ville inte att han skulle skada henne.

Polis anlände snart. Alejandra Pizarro Carrasco blev berörd av händelsen och rädd för den känsla av maktlöshet som situationen gav henne.

– Vilken makt eller rätt har jag som vittne att stoppa att någonting sådant här händer?

Juridiskt svårt att ingripa

I förordningen för ordningsvakters agerande står det:

”För att verkställa en åtgärd får en ordningsvakt inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar. När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte.”

Enligt Louise Gunvén, advokat och delägare på Krim advokater i Stockholm, är utrymmet för eget fysiskt ingripande när en upplever att en väktare, ordningsvakt eller polis brukar för mycket våld ganska litet.

– Ett konkret ingripande från en förbipasserande kan tyvärr vara vanskligt eftersom det kan leda till att man själv åtalas. I fall av ren nöd kan man ingripa och hävda ansvarsfrihet för det som i vanliga fall skulle dömas som exempelvis misshandel eller ofredande, men det rör sig om ganska extrema undantagssituationer. Vid uppenbart övervåld kan man dock ingripa.

Elizabeth Massi Fritz vid Advokatbyrån Elizabeth Fritz AB menar att ifall en civilperson ska ingripa mot en ordningsvakt så krävs förmågan att avgöra att ordningsvakten använder mer våld än vad denne har befogenhet för.

— I praktiken måste bedömningen gälla dels om ordningsvakten handlandande överstiger den laga befogenheten och dels om man har rätt att ingripa göras på plats, vilket är mycket svårt.

Filma och polisanmäl

Lagen om ordningsmakters befogenhet måste, säger Louise Gunvén, vara generell i sin hållning och därför blir det ofta upp till domstolen att i efterhand bedöma hur den ska tolkas i det enskilda fallet. Då kan det behövas vittnen och dokumentation, och där kan allmänheten vara till hjälp, menar hon.

– Filma och polisanmäl! Jag har ofta stött på ärenden där polisen eller ordningsvakter som tillkallats inte tar upp vittnesuppgifter ordentligt, där tycker jag att allmänheten bör insistera på att ge sina kontaktuppgifter och följa upp ärendet.

Elizabeth Massi Fritz instämmer med att lagen måste vara generell för att ordningsvakter ska kunna vara effektiva i sin myndighetsutövning. Hon menar dock att det också är viktigt att de har en bra och kontinuerlig utbildning.

— Det krävs att det ställs krav på god utbildning och vidareutbildning för att utrusta ordningsvakter med omdömesförmågan som krävs för att kunna fatta beslut i svåra situationer.

Vem har ansvaret?

Alexandra Pizarro Carrasco har polisanmält händelsen i Solna tunnelbanestation. Enligt lagen ligger ansvaret på ordningsmakten, men för Carrasco har de senaste händelserna där ordningsvakter varit inblandade väckt många frågor.

– Har vi ett ansvar eller har vi lämnat över det till några som överhuvudtaget inte klarar av det? Jag tänker speciellt när det gäller barn. Vad har vi för ansvar som vuxna att de till att de inte skadas av de som egentligen är där för att skydda dem?

Alejandra Pizarro Carrasco vill veta vad ett vittne har för rätt att ingripa när en väktare använder våld.