Tiden på arbetet och ersättningen för arbetet är enligt JA-delegationen två av de stora utmaningarna på den ojämställda svenska arbetsmarknaden. Förslagen till åtgärder presenterades på torsdagen. Även om kvinnor och män arbetar lika mycket totalt är det fortfarande så att män i större utsträckning än kvinnor förvärvsarbetar, medan kvinnor arbetar obetalt i hemmet och tar hand om barn. Detta är enligt JA-delegationen orsaken till kvinnors sämre möjlighet till löneutveckling, karriär och pension.
Efter standardvägning med inberäkningar såsom ålder, studier, position, arbetstid och arbetsplats ligger lönegapet på 5,8 procent, en minskning med en procent sedan 1995. Malin Wreder, utredningens huvudsekreterare, påpekar att detta är beräknat på en heltidslön vilket inte stämmer med dagens verklighet då 30 procent av kvinnorna jobbar deltid, i jämförelse med tio procent av männen vilket ger ett reellt utslag på 25 procent under vad männen tjänar.
– Detta slår hårt mot pensioner som för kvinnor i genomsnitt blir 34 procent mindre än mäns pension. Det deppiga med det här är att vi knappt ser en förbättring med tiden, säger Wreder.
Utredningens ordförande Anna Hedborg uppmanar arbetsmarknadens alla parter – arbetsgivare, myndighet och stat – att som första åtgärd ta ställning mot lönediskrimineringen och inleda en direkt dialog med staten. Förutom mer detaljerad och användbar könsuppdelad statistik i årsredovisningar och Medlingsinstitutets lönestatistik har delegationen lyckats enas om att parterna på arbetsmarknaden tillsammans ska ordna bättre karriärvägar i kvinnodominerade yrken där detta saknas.
Krav på uppföljning
Analyser av löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete bör enligt JA-delegationen utföras årligen. Och samtliga myndigheter föreslås rapportera vad de gör internt och externt för att uppnå jämställdhetsmålen. Specifikt nämns att Arbetsmiljöverket ska granska lika många kvinnodominerade som mansdominerade arbetsplatser, och utveckla sina föreskrifter så att de går att tillämpa lika bra oavsett vilket kön som är dominerande på arbetsplatsen. Även utbildningsmyndigheterna, arbetsförmedlingen och det nya organ som tillsatts för offentlig upphandling föreslås utveckla sitt arbete ur genusperspektiv. JA-delegationen vill också se ett särskilt organ som samlar och sprider kunskap och följer upp utvecklingen av jämställdheten i arbetslivet.
Den största diskussionen kring åtgärdsförslagen har hittills rört föräldraförsäkringen, där kvinnors långa frånvaro vid föräldraledighet och deltidsfrånvaro under småbarnsåren ses som ett av de främsta hindren för en jämställd arbetsmarknad. Delegationen är kritisk till hur svensk lagstiftning skiljer på betald och obetald föräldraledighet och noterar att kvinnors obetalda ledighet är utdragen i jämförelse med männens.
Därför föreslås nu en tredelad föräldraförsäkring där fem månader viks åt vardera förälder, medan fyra månader kan fördelas fritt. Två av dessa fria månader ska gå att överföra på annan försäkrad part som inte är vårdnadshavare. Enligt Anna Hedborg, ordförande för JA-delegationen, är detta främst ett sätt att nå stjärnfamiljer.
Återhållet om lönerna
Mönstret när det gäller deltidsarbete ser olika ut för kvinnor och män.
– Ju fler barn kvinnor har, desto större utsträckning jobbar de deltid. En kurva som inte alls syns hos män som blir föräldrar, säger Malin Wreder.
För att jämna ut skillnaden föreslås att rätten att jobba deltid minskar till en åttondel för vardera föräldrar vid gemensam vårdnad. Vid enskild vårdnad ska föräldern även i fortsättningen ha rätt att reducera arbetstiden med 25 procent. Dessutom föreslås avskaffande av både jämställdhetsbonus och den så kallade snabbhetspremie som gör det ekonomiskt lönsamt för mödrar att ha barn tätt, och därmed även vara borta från arbetslivet längre sammanhängande perioder. Graviditetspenning föreslås utgå fram till och med det faktiska förlossningsdatumet. Detta för att alla mödrar ska ha samma möjlighet att ta ut föräldraledighet. I dagsläget tvingas många med graviditetspenning att ta ut föräldradagar redan innan barnet är fött. 
Fackförbundet Vision saknar konkreta åtgärder från JA-delegationen för att komma åt det faktum att lönegapet mellan mans- och kvinnodominerade sektorer, konstaterar Vision i ett pressmeddelande med rubriken Återhållsamma förslag redan innan slutbetänkandet officiellt överlämnats.
– Det finns flera positiva förslag i betänkandet, men jag hade hoppats att Delegationen för jämställdhet i arbetslivet skulle bidra till att lösa problemet med att arbete i yrken, branscher och sektorer som traditionellt utförts av kvinnor värderas lägre än arbete som traditionellt utförs av män. För att komma åt detta hade det behövts förslag och åtgärder som ligger närmare arbetslivet, säger Veronica Karlsson, förbundsordförande i Vision.
Åtgärder högst möjliga
Och även om delegationen varit oenig på den punkten, påtalar Anna Hedborg behovet av att angripa värdediskrimineringen.
– De siffror som kommit fram är att skillnaden i genomsnittslön mellan kvinnodominerade, offentligt finansierade yrken och likvärdiga mansdominerade yrken i privat sektor är ungefär 65 miljarder, om den värdediskriminering som finns på marknaden beaktas. Detta är totalt 4 procent av den totala lön som delas ut. Det är inte många procent, så åtgärder är högst möjliga.
JA-delegationens ledamöter har suttit på personliga mandat och representerar forskning, arbetsgivare och arbetstagare på både privat och offentlig sektor. Förutom Anna Hedborg och Malin Wreder har gruppen bestått av Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap, Anki Elken, Proffice, Lena Granqvist, Saco, Fredrik Hillelson, Novare Human Capital, Anders Knape, Sveriges kommuner och landsting, Peter Munck af Rosenschöld, Sveriges företagshälsor, Sineva Ribeiro, Vårdförbundet, Elisabeth Thand Ringqvist, företagare, Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO, Charlotta Undén, Sveriges kommuner och landsting och Christer Ågren, vd Svenskt näringsliv.
