Medan president Jinping Xi möte president Barack Obama i september ökade de politiska förföljelserna i Kina. Flera medlemmar och medarbetare till människorättsorganisationer har blivit gripna den senaste veckan och kvinnorättsaktivisten Maizi (Tingting) Lis hyresvärd har informerat henne om att han har blivit uppringd av stadsdelens bostadskommitté och den lokala polismyndigheten som kräver att han skall avhysa henne. Till Lis hyresvärd skall myndighetsrepresentanterna ha sagt att Li är ”ett ärende som gäller nationens säkerhet”. Även kvinnorättsaktivisten Rongrong Wus hyresvärd har, enligt Wu, blivit kontaktad av polismyndigheten och uppmanad att avhysa henne.
Chinese Human Rights Defenders Network, som samlar in rapporter från människorättsaktivister och organisationer i landet, säger att dessa hot är de senaste i en lång rad av myndighetsaktioner – aktioner riktade mot aktivister och icke-statliga organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter och andra antidiskrimineringsfrågor – inför president Xis resa till USA. Rongrong Wu tror att statsmakten har varit rädd för att feminister och andra människorättsaktivister skulle iscensätta aktioner inför Xis besök i USA, som skulle få internationellt genomslag.
Kinas president Xi och hans medarbetare borde dock oroa sig mindre för feministernas och mer för sitt eget agerande, som av egen kraft ger upphov till rubriker. Jinping Xi har genomfört reformer i snabb takt och urskiljningslöst slagit ned med järnhand mot korruption, men även mot människorättsorganisationer. Han har låtit sig beskrivas som chefsarkitekt och på så vis indirekt blivit jämställd med Deng, som inledde omställningen till marknadsekonomi. Men trots alla de poster som Xi innehar och den makt de ger honom har Xi inte åstadkommit något eget. Det grundläggande området som kvarstår i den kinesiska utvecklingsberättelsen är att införa en rättsstat – för att skydda de mänskliga rättigheterna. Xi kunde ha gått till historien som en betydelsefull man genom att ta detta avgörande steg, men har fortsatt på våldets och förtryckets väg.
Nationens säkerhet
Vad har då feministerna Maizi (Tingting) Li och Rongrong Wu gjort som har lett till att de är ”ett ärende som gäller nationens säkerhet”?
Under 2010-talet har den 26-åriga Maizi Li bland annat ockuperat toaletter för män, som led i en landsomfattande kampanj mot könsdiskriminering på arbetsplatser, och tillsammans med bland andra Meili Xiao iscensatt en protest mot våld i nära relationer där de uppträdde i bröllopsklänningar nedstänkta med blod i centrala Beijing. I år greps Maizi Li tillsammans med Tingting Wei, Churan Zheng, Rongrong Wu och Man Wang inför 8 mars – 20 år efter FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing. De greps för att ha planerat aktioner mot sexuella trakasserier i kollektivtrafiken. Att kräva sin rätt att inte bli sexuellt trakasserad på offentliga platser leder alltså till ”ett ärende som gäller nationens säkerhet” i Jinping Xis Kina.
Maizi Li, Tingting Wei, Churan Zheng, Rongrong Wu och Man Wang hölls i polisens förvar i 37 dagar (den maximala tiden utan häktningsframställan). Deras ärende lades ned då chefsåklagaren kom fram till att det inte fanns några bevis för att brott hade begåtts, men Lis juridiska försvarare, människorättsjuristen Yu Wang, togs från sitt hem den 9 juli och sitter fängslad i ”bevakad husarrest på bestämd ort”. Så kallar statsmakten ett frihetsberövande där den fängslade inte får träffa någon alls, inte heller advokat, och ingen får veta var de befinner sig.
Första öppet lesbiska advokat
De fem feministerna är nu under polisbevakning, polisen trakasserar och hotar deras vänner och familjer och utför återkommande razzior hos de människorättsorganisationer som de fem arbetar för. Därtill måste Maizi Li, Tingting Wei, Churan Zheng, Rongrong Wu och Man Wang infinna sig på den lokala polisstationen ömsom för att ”dricka te” ömsom för att ”äta middag” – termer som statsmaktens använder när de kallar till förhör hos polismyndigheten. De fem har dessutom fått order om att inte lämna sin hemstad och inte tala med journalister.
Kvinnorättsaktivisten och juridikstudenten Maizi Li som presenterar sig som ”Kinas blivande första öppet lesbiska advokat” säger att ”det är viktigt för kvinnor att stå upp och tala för sig själva eftersom det endast är de som vet hur det är att vara kvinna”.
Maizi Li säger också att hon, för att fira högsta domstolens klartecken för samkönade äktenskap i alla delstater i USA tidigare i år, har förenats med Teresu Xu i en symbolisk vigselceremoni inför ett dussintal vittnen i Beijing.
