Vid tretiden i morse, 26 juni, presenterade Europeiska rådet ett kompromissförslag på hur Europa ska handskas med tilltagande flyktingströmmar. Frankrike, Polen, Tjeckien och Ungern var några av dem som motsatte sig bindande kvoter. Aleksandra Eriksson rapporterar från Bryssel.
– Olagliga migranter måste snabbt skickas tillbaka.
Så uttryckte sig ministerrådets ordförande Donald Tusk om asylsökande som stannar kvar i Europa efter att ha fått avslag. Han bekräftade att EU:s gränskontrollmyndighet Frontex kommer få nya befogenheter för att möjliggöra detta. EU ska också använda sig av handels- och utvecklingspolitik för att minska migrationen från afrikanska länder.
Frågan om hur det ska gå till i praktiken när migranter skickas tillbaka hamnade dock i bakgrunden av diskussionerna.
Den stora stötestenen under torsdagskvällen gällde EU-kommissionens förslag från maj månad, enligt vilken EU skulle ta 20 000 kvotflyktingar och omfördela ytterligare 40 000 asylsökande från Grekland och Italien till andra EU-länder.
Ingen solidaritet i EU?
Frankrike, Polen, Tjeckien och Ungern var några av dem som motsatte sig bindande kvoter. Deras motstånd mot att ta emot fler flyktingar fick Italiens premiärminister Matteo Renzi att gå i taket:
– Om det här är er idé för Europa så kan ni behålla den. Antingen har vi solidaritet eller så slutar ni slösa vår tid och Italien hittar en egen lösning.
Premiärministern har tidigare hotat med att utfärda tillfälliga schengenvisum till personer som vill resa vidare från Italien. I förra veckan meddelade Ungern att man ska bygga murar om sig för att hindra folk att ta sig in.
Löfven hoppas
Efter långa och stormiga förhandlingar blev det klart att siffrorna står kvar, men att man slopar den fördelningsnyckel som EU-kommissionen tog fram till grund för rättvis tilldelning av de skyddssökande.
Sveriges premiärminister Stefan Löfven förklarade att medlemsländerna ”väldigt snart” ska presentera hur många asylsökande de kan tänkas ta från Grekland och Italien.
– Vi hoppas att det till och med kommer att bli mer än 40 000 personer. Men om vi inte når dit så fortsätter förhandlingarna med en ny runda.
Ungern har redan sagt att landet inte kommer ta några flyktingar från Italien och Grekland eftersom fler personer söker asyl där än i till exempel Italien. Danmark och Storbritannien omfattas heller inte av förslaget.
Mindre ambitiöst
Efter mötet beskrev Matteo Renzi EU-ledarnas beslut som en ”precedensfall”. För första gången har man enats om att ta gemensamt ansvar för folk som kommer till Europa.
– Överenskommelsen som antogs kunde ha varit mer ambitiös, vi pratar om 40 000 personer. Det är inte svaret på Italiens problem. Men det är första steget mot en europeisk migrationspolitik och inte bara enskilda länders insatser.
Stefan Löfven försökte också lyfta fram det positiva:
– För några månader sedan var det inte ens på bordet att alla medlemsstater skulle ta ansvar. Det är ett historiskt genombrott.
Överenskommelsen ökar pressen på Italien att registrera dem som reser in i landet. Förra året tog sig 170 000 personer i land vid Italiens stränder, varav den stora delen reste vidare mot norra Europa.