Under loppet av en vecka har fyra befintliga eller tilltänkta asyl- och flyktingboenden eldhärjats. Bränderna misstänks vara anlagda. Paralleller finns både till de attentaten mot flyktinganläggningar under 90-talet som skedde i samband med att människor tvingades fly kriget i det forna Jugoslavien, men också till tendenser i andra delar av Europa nu.
I en intervju i SVT:s Aktuellt pekar historikern Heléne Lööw på hur diskussioner för och emot flyktingar, och hur systemen ska klara sig, blev vanligare i det offentliga samtalet även på 90-talet när kriget på Balkan tvingade många människor på flykt.
De senaste misstänkta attentaten rör sig om en villa, där det bodde människor på flykt, som eldhärjades natten till den 20 oktober, en gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende som brann ner den 18 oktober, en skola i Kånna utanför Ljungby, iordningställd som flyktingboende som brann ner till grunden den 17 oktober och en brand som utbröt i en barack i Arlöw i Skåne den 13 oktober, där boende för ensamkommande flyktingbarn skulle ha inhysts dagen efter. Än så länge återstår att utreda dessa och en rad fall tidigare under våren och sommaren, men det går, konstaterar Heléne Lööw, att se ett mönster, en slags ”den brända jordens taktik”:
– Det handlar den här gången om förläggningar innan flyktingar kommer dit. Vi kan se samma mönster i Tyskland till exempel.
Skillnaden mot 90-talet är enligt Lööw, som i sin forskning granskat attentatsvågen på 90-talet, sociala medier. Nätet flyttar samtalet från lokalsamhällets vardagliga samtal till ett större och öppnare sammanhang där en grupp som hetsar mot en förläggning, och applåderar liknande attentat på andra håll, snabbt med sin retorik kan nå individer som är beredda att agera på det som sägs.
– Det finns alltid en risk att individer som finns på såna här sajter, i såna här miljöer tar steget från att prata till att handla.
Heléne Lööw påminner också om att de som på 90-talet kom att dömas för den här typen av attacker inte motsvarade mediebilden som gavs av det skulle vara unga, marginaliserade män som saknade arbete som låg bakom. Tvärtom hade de flesta ett arbete och en social förankring. Och en kartläggning som Expo gjorde 2013 visar att hatattackerna inte upphör för att medierna slutar att rapportera.
Inrikesminister Anders Ygeman har redan tidigare sett skäl att utlova ett förstärkt polisarbete mot hatbrott, ett uppdrag som togs bort från listan över prioriterade områden 2006.
I ett inlägg på Facebook skriver sångerskan och aktivisten Malena Ernman att det är dags att börja patrullera hatsajterna:
”Om fyra bränder på en vecka inte är en slump så tror jag att dom flesta svenskar kommer uppdatera sin bild av terrorism rätt så avsevärt. Och då inser nog många att det inte är längre vår yttre gräns som vi ska försvara i första hand – att införa passkontroller lär inte hjälpa oss nu. Patrullera hatsajterna istället. Det största hotet mot Sverige just nu finns mitt ibland oss.”
Ekots Katarina Helmerson har intervjuat statsminister Stefan Löfven med anledning av den senaste tidens bränder på asylboenden i Sverige.
– Jag blir självfallet upprörd. För jag tycker att det är oerhört allvarligt att man överhuvudtaget kan tänka sig att tända eld på byggnader. Det är brott som begås nu och det här är inte det Sverige som jag känner igen, det är inte det Sverige som vi är stolta över. Det här är brott och det ska beivras. Jag noterar även att polisen vill ha en större uppmärksamhet på de här asylboendena och det är bra, säger Stefan Löfven till Ekot.
