I dag den 9 oktober minns vi att Sverige deltog 200 år i den Transatlantiska Slavhandeln.
Sverige var ett av de sista länderna i Europa som officiellt avskaffade slavhandeln den 9 oktober 1847. Sverige tog bland annat slavar från Västafrika till Karibien med Svenska Afrikakompaniet, hade handelsfort i Ghana och slavkoloni St Barthélemy i Karibien.
15 miljoner afrikaner kidnappades och bortrövades över Atlanten för att säljas in i slaveriet i de europeiska kolonierna i Västindien och Amerika.
Samma år som kvinnor gavs rösträtt, 1921, beslutade riksdagen att inrätta världens första rasbiologiska institut i Uppsala. Det går en röd tråd i historien från slavhandeln till dagens och strukturella rasism och afrofobi.
I dag bor ca 180 000 afrosvenskar i Sverige, men Afrika beskrivs fortfarande som utan kultur, historia och civilisation.
Afrosvenskar blir utsatta för afrofobi i sin vardag. I skolan, på bussen, i affären, på gatan och på arbetsplatser utsätts man för allt från negativa kommentarer till skällsord och våld. Hatbrott, våld och hot med rasistiska motiv har ökat mot svarta människor i Europa under senare år.
I februari 2014 släppte Mångkulturellt Centrum rapporten om Afrofobi - En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige på uppdrag av regeringen. I rapporten beskrivs hur föreställningar och stereotyper om Afrika och om svarta människor påverkar många afrosvenskars vardagsliv än i dag.
FN har utnämnt 2015–2025 till årtiondet för människor med afrikansk härkomst, vilket bland annat innebär att alla medlemsstater ska vidta åtgärder för att motverka afrofobi. Som historiskt ledande inom rasbiologin har Sverige en unikt laddad relation till ras. Många känner inte ens till att Sverige deltog 200 år i slavhandeln, eller att det var från svensk rasbiologi Tysklands nazister hämtade inspiration.
Feministiskt Initiativ kräver att:
Sverige inför den 9 oktober som nationell minnesdag till minnet av offren för den transatlantiska slavhandeln.
Sverige tar fram en handlingsplan för att motverka afrofobi.
Undervisningen om rasismens historia i Sverige och övriga Europa och dess kopplingar till europeisk kolonialism och nationalism är en del av läroplanen på högstadie- och gymnasienivå.
Läroplanen förnyas med antirasistiska mål och att skolans demokratiska uppdrag stärks. Läroböcker med rasistiska idéer och stereotyper tas bort.
Alla gymnasieskolor ska ha diskrimineringsombud som aktivt arbetar med att förebygga diskriminering, rasism och mobbning.
I dag den 9 oktober minns vi att Sverige deltog 200 år i den Transatlantiska Slavhandeln.
