Startsida - Nyheter

Beslutet om gränskontroller möter skarp kritik

Den 9 november sade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) att Moderaternas förslag om tillfälliga gränskontroller är juridiskt verkningslösa som hinder för flyktingar att komma in i Sverige och söka asyl. Sedan bestämde regeringen att införa gränskontroller med start igår torsdag klockan 12.00. Det är polisens uppgift att bestämma var och hur gränskontroll ska genomföras, enligt beslutet.

– Den samlade bedömningen som regeringen gör är att det är nödvändigt att återinföra gränskontroll vid inre gräns eftersom den nuvarande situationen innebär akuta utmaningar för viktiga funktioner i samhället. Regeringen avser att återkomma om det efter de första tio dagarna med återinförd gränskontroll finns behov av att förlänga kontrollen ytterligare en tid.

Beslutet innebär bland annat att båtar till svenska hamnar måste begära identitetskontroller på alla passagerare. Gränskontrollerna utförs nu mot Tyskland och Danmark av polisen i Skåne och Göteborgsregionen. Tågresenärer från Tyskland ska kontrolleras innan tåget når en svensk tågstation. På Öresundsbron rapporteras kontrollen ske slumpmässigt.


Skarp kritik

I praktiken blir det etnicitet eller hudfärg som avgör när polisen väljer vilka som ska kontrolleras, enligt en Malmöpolis som Dagens nyheter talat med och som också sade att: ”Folk får inte dra upp rasistkortet bara för att vi kontrollerar folk med mörkare hudfärg.”

– Regeringens krav på att införa id-kontroller innan påstigning av färjor [till Sverige] riskerar att leda till en situation där flyktingar smugglas i små fritidsbåtar över Östersjön. Detta skulle utsätta tusentals människor för livsfara, säger Cecilia Wikström, EU-parlamentariker (FP) i ett uttalande på torsdagen.

Ytterligare förslag kommer från Kristdemokraterna som kräver att tältläger ska inrättas vid gränsen – där flyktingar ska stanna i väntan på asylbesked. Förslaget mötte skarp kritik från människorättsorganisationen Amnesty.

– Man kan inte hålla människor frihetsberövade utan individuella prövningar bara för att man söker asyl. Det är diskriminerande och en enormt inträngande åtgärd i den personliga integriteten, sade Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty till Aftonbladet.


Ordningsfråga

– Det är i tider av oro som lagstiftningen har sin största betydelse. Det är då de mänskliga rättigheterna löper störst risk att åsidosättas. Den demokratiska rättsstatens centrala uppgift är att skydda mänskliga rättigheter som dessa kommer till uttryck i lagar och konventioner. Sverige bör i det sammanhanget föregå med gott exempel och inte riskera att bli fällt i EU-domstolen eller Europadomstolen för mänskliga rättigheter, skrev Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, i samband med att Moderaterna lade fram sitt förslag om gränskontroll.

Kritikerna mot den införda gränskontrollen menar att polisinsatsen och landets resurser skulle istället användas till att skydda asylboenden och mottagande av nyanlända.

Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas riksråd skrev på sin Facebook-sida att den införda gränskontrollen ”handlar om att få ner volymerna genom att förhindra dem som inte har id-handlingar att nå Sverige och avskräcka en del andra. Det är bara det att det finns ingen klausul i Schengenregelverket som tillåter att införa gränskontroller för att det kommer för många flyktingar. Men det finns en klausul som tillåter att införa gränskontroller för att upprätthålla ordning och säkerhet. Så då gäller det att uppfinna ett ordnings- och säkerhetsproblem. Och det blir – förstås – flyktingarna. Inte till exempel polisen som misslyckats skydda flyktingarnas säkerhet i Sverige".


Fotnot: I en tidigare version av artikeln angavs att beslutet om gränskontroller tagits på begäran av Migrationsverket. Uppgiften lämnades av inrikesminister Anders Ygeman i samband med presskonferensen på onsdagen, men dementerades i dag i Expressen av Migrationsverkets chef Anders Danielsson.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV