I dag på den av FN instiftade Mänskliga rättigheter-dagen presenterade Civil Rights Defenders en rapport om utsatta EU-medborgare. Feministiskt initiativ välkomnar rapporten som på ett tydligt sätt redogör för Sveriges ansvar för på såväl statlig, regional som på kommunal nivå.

Att utsatta EU-medborgare inte erhåller något socialt skydd eller medborgerliga- och mänskliga rättigheter är en skam för Sverige. Alla som säger sig stå för principen om människors lika värde, rätten till ett värdigt liv och en demokratisk samhällsutveckling måste höja sina röster för en annan utveckling.

Rapporten är ytterligare ett inlägg som pekar på att Sverige fortsätter att föra en antiziganistisk politik. Sveriges långa tradition av antiziganism och systematiska förföljelse av romer måste upphöra.

Enligt FN:s expertorgan gäller mänskliga rättigheter alla inom en stats jurisdiktion, utan åtskillnad på grund av medborgarskap eller legal status. Alla som verkar inom det allmänna har en skyldighet att tolka lagen i enlighet med de konventioner Sverige har ratificerat. Men trots att staten enligt lag ska efterleva rättigheterna så kränker Sverige utsatta EU-medborgares rättigheter inom flera områden.

Vi menar i enlighet med Civil Rights Defenders rapport att Sverige måste ta sitt ansvar enligt den människorättsnorm vi är ålagda. Vi kan inte utgå från att människor får sina rättigheter tillgodosedda någon annanstans. Utsatta EU-medborgarna har i många fall kommit hit på grund av djup diskriminering och marginalisering i hemländerna. Många av dem är romer som upplevt grova människorättskränkningar på grund av sin etniska tillhörighet. Sverige är skyldigt att inte återskapa den diskrimineringen när de befinner sig här.

Feministiskt initiativ verkar för:

• Att regeringen tydliggör sitt eget ansvar för att tillgodose dessa människors rättigheter och bistår kommuner och landsting med pengar för att genomföra de reformer som krävs.

• Att kommunerna ser till att de efterlever socialtjänstlagen och deras skyldighet att erbjuda skälig levnadsnivå med tak över huvudet, mat för dagen, skolgång och barnomsorg, grundläggande hälso-och sjukvård samt tandvård för de som uppehåller sig i kommunen och inte kan tillgodose dessa behov på egen hand.

• Att avhysningar inte görs så länge kommunen inte kan erbjuda annat boende där familjer inte splittras. Att erbjuda hemresor hjälper inte heller, eftersom nödställda EU-medborgare har det bättre i Sverige än i hemlandet.

• Att kommunernas insatser för EU-medborgarna tas fram i samverkan med de berörda. Alla insatser ska även kommuniceras till de berörda på modersmålet och med utgångspunkten att det handlar om rättigheter som tillgodoses, inte bistånd.

• Att kommunerna samarbetar och stödjer ideella organisationers och kyrkors/trossamfunds akuta insatser såväl som långsiktiga arbete för värdiga förhållanden för utsatta EU-medborgare i kommunen samt i hemländerna. I detta arbete bör det romska civilsamhället särskilt prioriteras.

• Att det etableras mötesplatser i form av medborgarkontor eller öppna center i samarbete med olika aktörer såsom kyrkor/trossamfund, ideella organisationer och inte minst romska organisationer. Här ska de berörda få information och stöd för att få tillgång till sociala skyddsnät, vård, skola och arbetsmarknad. Inom ramen för detta ska särskilda satsningar göras på vuxenutbildning och kvinnors läs- och skrivkunnighet på modersmålet.

• Att landstingen tillgodoser utsatta EU-medborgares rätt till vård på samma sätt som övriga EU-medborgare med uppehållsrätt eller med ett Europeiskt sjukförsäkringskort. Målet med nya reformer måste vara att rätten till hälsa är en mänsklig rättighet och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor.

• Att ett tydligt barnperspektiv genomsyrar såväl kommunernas som regeringens arbete. Barnkonventionen förpliktigar kommunerna att tillgodose alla barns rätt till ett rimligt boende, utbildning, omsorg och skydd. Alla beslut som fattas ska tas med utgångspunkt i barnets bästa.

• Att polismyndigheter utreder de hatbrott som utsatta EU-medborgare utsätts för och att särskilda satsningar görs för att avvärja hatbrott mot romer, samt behandlar romer utsatta för brott som brottsoffer.