Högsta domstolen (HD) visade igår att hämndporr är ett brott som ska tas på allvar. Lina Hjort välkomnar det höjda skadeståndet i den första HD-domen på området, men konstaterar att så länge skyddet för den sexuella integriteten regleras som förtalsbrott kommer domstolar att föra ovälkomna resonemang om kvinnors sexualitet.
Utan sin vetskap filmas en ung kvinna när hon har sex och mannen, hennes före detta pojkvän, lägger sedan ut filmen på nätet där den sprids snabbt. Tingsrätten dömde honom för grovt förtal och satte ersättningen till 130 000 kronor. I hovrätten sänktes ersättningen till 25 000 kronor och detta med motiveringar som har upprört många. Mest kritiserat var kanske uttalandet att det ”inte går att bortse från det förhållandet att det inom inte alltför snäva kretsar av befolkningen med tiden har blivit alltmer socialt accepterat att vara mycket öppen och utåtriktad avseende sina sexuella vanor”.
I måndags kom så Högsta domstolens avgörande gällande ersättningens storlek och det är glädjande att domstolen valde att betrakta händelsen som en allvarlig kränkning och höja ersättningen till 70 000 kronor. Det är, i relation till hur skadestånd brukar bedömas i Sverige, en relativt hög ersättning och en tydlig markering att detta är ett brott som ska tas på allvar.
Den viktigaste slutsatsen efter domarna är dock att det finns ett uppenbart hål i svensk sexualbrottslagstiftning. Att sprida foton eller filmer av sexuell/avklädd karaktär som hämnd eller som del av mobbing har, i takt med den tekniska utvecklingen, blivit ett allt större problem. Och vårt rättssystem har inte riktigt hängt med. Hovrättens kritiserade uttalande ovan är egentligen inte särskilt förvånande när händelsen ska pressas in i det brott som kallas förtal.
Vad många valt att bortse ifrån är också att de resonemang som förs till stöd för att betrakta brottet som allvarligt inte heller är särskilt trevliga. De utgår nämligen till stor del utifrån en ganska unken moralistisk syn på sex och kvinnors anständighet och anseende. Allt detta, båda sidorna av myntet, är svårt att undvika så länge den här typen av företeelser faller under förtalsregleringen. Lösningen är att utveckla vår sexualbrottslag så att vi istället kan betrakta detta som ett sexualbrott och fokusera på kränkningen av den sexuella integriteten. Låt oss hoppas att den nya regeringen får ändan ur vagnen och prioriterar detta.
