Två år efter att förstasalen i högsta domstolen (SCJN) tog upp fallet, och nästan fem år efter mordet på Mariana Lima Buendía, gav domarna i förstasalen via resolutionen 534/2013 enhälligt sitt stöd till Irinea Buendía Cortez, den unga kvinnans mamma. Resolutionen beordrar åklagarmyndigheten att på nytt utreda händelserna, som i varje skede undersöktes som ett självmord, trots att det fanns bevis för att Mariana Lima Buendía hade utsatts för våld av sin partner.
Syftet med att göra om processen är att ”avlägsna alla hinder från förundersökningen” och utreda ”oegentligheterna som begicks av de offentliga tjänstemännen, liksom se till att det blir en påföljd för dessa”.
Bästa presenten
Högsta domstolens ledamot Alfredo Gutiérrez Ortiz Mena sade att landets rättsväsende stöder och skyddar Irinea Buendía Cortez. Inför omröstningen framhöll ledamoten Olga Sánchez Cordero att domen är av ”högsta betydelse” för att den bestraffar den våldskultur som riktar sig mot kvinnor och visar hur nödvändigt och akut det är att förändra mönstren som kränker och undergräver kvinnors mänskliga rättigheter.
Sánchez Cordero tillade att resolutionen även uppmärksammar vilka negativa konsekvenser det får för rättvisan, att de som ska säkerställa rättssäkerheten i den här typen av förundersökningar beter sig så illa, och inte utgår från ett genusperspektiv.
– Det här är den bästa presenten min dotter kunde ha fått på sin födelsedag. Om hon hade varit med oss skulle hon ha fyllt 34 år i dag, sade Irinea Buendía Cortez med tårar i ögonen, efter att ha sett sin hårda kamp för rättvisa segra, och framhöll att SCJN levt upp till den standard som de mänskliga rättigheterna avser.
”Nu har jag verktygen”
Enligt Buendía Cortez är domen historisk och kan bana väg för att alla fall av kvinnomord (feminicidio) utreds på ett adekvat sett och rättvisa skipas.
– På det här sättet säger vi att det är nog nu, vad de misogyna har gjort med våra kvinnor, vilken mexikanska som helst kan sätta sig in i min dotters fall, underströk hon.
Irinea Buendía Cortez är numera människorättsförsvarare, och sade till Cimacnoticias att hon tackar för stödet hon erhållit från olika sektorer och att hon nu mer än någonsin kommer att fortsätta kämpa för rättvisa, för än är kampen inte över.
– Det är som om vi börjar från ruta ett nu, för med den här resolutionen har jag verktygen att i staten Mexiko kräva två saker som min dotter behöver: rättvisa och rättvisa, och nu kommer inte åklagarna kunna säga att det inte går.
Rodolfo Domínguez, juridiskt ombud i fallet, förklarade att åklagarmyndigheten nu åläggs att utreda Mariana Lima Buendías död som ett troligt kvinnomord. Förutom att den tvingas erkänna de ”fruktansvärda försummelser och den underlåtenhet som ledde till straffriheten i det här fallet”.
Mariana Lima Buendía var 25 år och jurist till yrket när hon mördades 2010 i Chimalhuacán, i delstaten México. Den utpekade förövaren, kriminalpolisen Julio César Hernández Ballinas, hennes dåvarande make, anmälde dödsfallet som ett ”självmord”.
Korrumperad utredning
Trots att lagen om kvinnors rätt till ett liv fritt från våld redan trätt i kraft, liksom riktlinjerna för att bedriva mordutredningar ur ett genusperspektiv, utreddes Mariana Lima Buendías våldsamma död inte som ett möjligt kvinnomord.
Med utgångspunkt i vittnesmålet från kriminalpolisen (som dessutom arbetade på det kontor där han gjorde sin anmälan) fastställde de lokala myndigheterna att det handlade om ett ”självmord”, då Hernández Ballinas hävdade att han hittat den unga kvinnan ”hängd” från en takbjälke i sitt rum, trots att kroppen befann sig i sängen, enligt Irinea Buendía Cortez.
Trots hennes motanmälan, och utan att ta hänsyn till den historia av könsrelaterat våld som Mariana Lima Buendía utsatts för av sin partner – skälet till att hon hade bestämt sig för att lämna honom – gavs order om att inte inleda någon straffrättslig utredning mot Hernándes Ballinas.
Men tack vare att Irinea Buendía Cortez insisterade tog sig fallet förbi flera juridiska instanser, inklusive åklagarmyndigheten i området som är specialiserad på feminicidio, och flera distriktsdomare i delstaten México, men ingen av dem såg till att mordet kunde utredas. Slutligen år 2013 tog högsta domstolen upp fallet som ansågs uppfylla kraven på ”vikt och betydelse”.
Starkt stöd backar upp domen
Inför rättegången i förstasalen skickade ett hundratal personer vid olika universitet och forskningsinstitut ett brev till ledamöterna i högsta domstolen, som underströk betydelsen av att nå rättvisa i ett fall de ansåg ha stor symbolisk betydelse.
Akademiker som doktor Lucía Melgar Palacios och magister Cynthia Galicia förklarade noga de oegentligheter som begåtts i samband med utredningen av fallet, och på vilket sätt dessa strider mot mexikansk lag och olika internationella konventioner.
De betonade att fallet är ”emblematiskt för den situation av könsrelaterat och dödligt våld” som mexikanskorna möter, liksom de juridiska och statliga myndigheternas misslyckande med de former av våld som riktar sig särskilt mot kvinnor, i delstaten México i synnerhet, och i hela landet”.
Akademikerna påminde om att det mexikanska folket förväntar sig att högsta domstolens ledamöter ska vara garanter för konstitutionen, lagarna och det nationella och internationella ramverket för mänskliga rättigheter, och, i det här fallet, särskilt kvinnors mänskliga rättigheter.
En manifestation är planerad att hållas under fredagen i delstatens huvudstad Toluca, för att kräva att högsta domstolens resolution efterlevs.
