Förra veckan hölls ett flertal konferenser i Stockholms, Västmanlands och Västernorrlands län under parollen ”En kommun fri från våld”. Fokus låg vid genusförändrande våldspreventivt arbete med barn och unga. I fredags hölls konferens i Stockholm, arrangerad av Länsstyrelsen Stockholm, Män för jämställdhet och Unison, och Feministiskt perspektiv var på plats.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér höll ett kortare inledningstal där hon sade att skola, förskola och kommun måste involveras i arbetet med våldsprevention, som behöver bedrivas intensivt och massivt. Hon sade också att våldet inte har sjunkit jämfört med tidigare år.

– Vi har inte gjort ett bra jobb när det kommer till att påverka nivåerna av våld i samhället. Nivåerna har inte sjunkit. I Sverige mördas sjutton kvinnor varje år och det borde vara noll.

Regnér lyfte fram att i en internationell jämförelse så har Sverige jämförelsevis låga våldsnivåer och har en grund att jobba vidare på, bland annat genom kvinnofridspropositionen som kom 1998.

– Kvinnofridspropositionen var viktig då den lyfte upp frågan om våld i hemmet. Den gjorde privatlivet till en politisk fråga, sade Åsa Regnér.

Det konstruerade könet

De internationella experterna Jackson Katz och Michael Kaufman var båda inbjudna för att tala om våldsförebyggande arbete. Kaufman fokuserade på hur kön konstrueras utifrån förväntningar på de båda könen, och hur dessa förväntningar skapar våldsamma män. Enligt Kaufman bygger förväntningarna på en idé om vad manlighet är som ingen någonsin kan leva upp till. Och att män använder sig av våld har att göra med de bilder som små pojkar matas med.

– Pojkar och män förväntas att ha makt och kontroll. Våld används då som ett effektivt verktyg att hålla kvar makten. Om vi tillsammans hjälps åt att förmedla en annan bild av hur pojkar och män ska vara så kommer det leda till andra förväntningar och även andra beteenden.

Kaufman lyfte fram att det är viktigt att se att människors privata relationer också speglar samhällets strukturer. Han diskuterade engagerat kring föräldrarollen och mäns ansvar, och berömde Sverige för hur föräldraskapet moderniserats hittills.

– Det är av yttersta vikt att fundera kring vår uppfattning om hur en pappa ska vara. Många ser papparollen som en person som är med vid sidan om och avlastar mamman, en som hjälper till. Men alla män måste förstå att det inte handlar om att hjälpa till, det handlar om att ta sitt ansvar på allvar.

Förändring inifrån

Jackson Katz berättade kort om sitt banbrytande våldsförebyggande arbete med pojkar och män ”The Mentors in Violence Prevention Program (MVP) som använts i tjugo år inom utbildnings- och idrottsvärlden. Där står ”åskådaren” i centrum. Fokus flyttas från offer och förövare och åskådliggör istället den ”vanliga snubben” och hans ansvar att bryta mönster. Alla de som står vid sidan av och är tysta är ansvariga för upprätthållandet av ”manlighets- och machokulturen”.

– Vi behöver fler män som ställer sig upp och tar lite risker. Det finns inget könskrig, vi lever i en delad värld. Män måste bli mer pålitliga och drivande i diskussionen om feminism och jämställdhet. Att kalla det för ”kvinnofrågor” är förödande då det ger män en möjlighet att avsäga sig allt ansvar. Det är så makt fungerar. Den som har makten ifrågasätts inte och ställs aldrig till svars. Vi måste skifta fokus helt från att belysa kvinnor till att belysa män. Precis som vita människor måste våga prata om rasism, då de har en plattform och en maktposition där folk lyssnar, så måste män våga prata om jämställdhet på samma sätt.

Katz diskuterade vikten av att kliva in i den dominerande kulturen och på så vis åstadkomma förändring. Att den dominerande kulturen måste angripas inifrån och att KatZ själv som före detta proffs i amerikansk fotboll utnyttjat sin position som vit man för att föra fram sitt budskap.

– Vi kommer inte särskilt långt med att ha små grupper av feministiska kvinnor och män som för dialog med varandra. Den dominerande kulturen måste angripas inifrån och det är vad jag gjort inom sporten och mina metoder har även använts inom militären, och det har verkligen varit framgångsrikt.

Kratz avslutade sitt tal med orden ”There’s no peace on the streets, if there’s no peace at home”.

Våldets kostnader

Nationalekonomen Stefan de Vylder, som gjort flera kartläggningar av våldets kostnader, gick igenom global mordstatistik och konstaterade att El Salvador ligger i topp globalt med 100 personer som mördas per 100 000 invånare och år. Honduras ligger tätt efter med 90 mord per 100 000 invånare och år. Sverige hamnar långt ner på listan med 1 mördad per 100 000 invånare och år, medan Japan, Island och Singapore ligger lägst med 0,5 mord per 100 000 invånare och år. Vid 90 procent av alla mord i världen är förövaren en man. Män är överrepresenterade både som offer och förövare, och mord i nära relationer begås i princip alltid av män.

– Många saker skapar våld och mord. Gigantska klassklyftor, patriarkat och machoideal är några viktiga faktorer. Det finns nära kopplingar med våld i samhället och våld i hemmet. De som använder sig av våld på gatan har även tendens att utöva det i sängkammaren och i hemmet. En annan faktor är ett undermåligt rättssystem. På vissa hålls ställs aldrig förövaren till svars, konstaterade de Vylder i sitt anförande.

Ett människoliv är enligt beräkningar kring hälso- och sjukvårdsekonomi värt 20 till 25 miljoner svenska kronor.

– Det känns självklart konstigt att sätta en prislapp på ett liv, men det är nödvändigt för att kunna göra beräkningar på övriga samhällskostnader, sade Stefan de Vylder.

Immateriella kostnader högst

Kostnaderna för våldet delas in i direkta kostnader såsom domstolskostnader, fängelsekostnader, samt sjukvård och behandling. Sedan finns de indirekta kostnaderna som omfattar arbetsbortfall, förlorad arbetstid, mediciner och andra sjukvårdskostnader. Enligt de Vylder är våld mot kvinnor och våldtäkter är särskilt kostsamt och handlar inte sällan om miljonbelopp. Han lyfter särskilt fram de kostnader som kallas för immateriella kostnader och som ofta glöms bort i samhällsekonomiska analyser. Till de immateriella kostnaderna räknas lidande bland närstående och offer och minskad livskvalitet.

– De immateriella kostnaderna saknas ofta i samhällsekonomiska analyser, vilket inte alls är bra eftersom de faktiskt ofta är de allra största kostnaderna. Det kan vara stötande att mäta lidande i kronor och ören, det är något stötande i det. Men om vi inte gör det så kommer vi oerhört gravt att underskatta de faktiska kostnaderna då de immateriella kostnaderna ofta kan vara dyrare än de direkta kostnaderna. Det går inte att säga exakt hur mycket en våldtäkt kostar, men vi ska vara väl medvetna om att våldet är oerhört dyrt för samhället och de psykiska problemen som följer är enorma för de som utsatts för våldtäkt.

De Vylder avslutar med att säga att våldsprevention är av största vikt ur ett mänskligt perspektiv och även oerhört viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Han vill också påminna om att alltid beakta de immateriella kostnaderna, då dessa faktiskt är de allra högsta, annars går det lika bra att ”kasta rapporten i papperskorgen”.