Berätta om bakgrunden till filmen. Hur kom den till?
– Jag har sedan i höstas gått på Kvinnofolkhögskolan och studerat film och feministiska teorier. Som slutprojekt gör vi en film där vi själva väljer helt innehåll och ämne. Jag är mycket politiskt och kulturellt intresserad och har under flera år tidigare jobbat med politiskt scenkonst i form av teaterföreställningar. Nu ville jag ta in filmen som ett grepp att förmedla tankar och kunskap hur det politiska läget ser ut. Att det är allvarligt med den växande fascismen och i vilken bredd den har i parlament runt om i Europa. Jag vill också uppmärksamma hur fascismen slår mot queers, kvinnor, icke kristna religioner och andra redan utsatta grupper. Att vi inte längre kan se på Europa som fascistiskt med historiska glasögon. Det här händer här och nu! Det är skarpt läge och vi måste tillsammans ansluta oss och göra motstånd.
Varför en videowalk? Vad hoppas ni att denna form ska kunna åstadkomma?
– Varför det blev en videowalk är för att jag ville undersöka andra sätt att se film på. Hur vi kan ta till oss rörlig bild med hela kroppen. Jag ville utvidga filmens möjligheter och ha ett interaktivt deltagande. Jag tror att du som deltar blir mer engagerad om flera sinnen är påkopplade och aktiva i upplevelsen. Att du med kroppen är i filmens miljöer gör också att det sätter sig i ett muskelminne och upplevelsen varar längre. Att du är på samma plats där både attackerna men också demonstrationen är, gör att du känner dig mer delaktig och berörd, än om du bara ser filmen på en skärm någon annanstans.
Vad tänker ni om ”motstånd”? Vad är det? Vad förutsätter det? På vilket sätt bidrar den som deltar i videowalken till motstånd?
– Jag tänker att det finns oändliga sätt att göra motstånd på. Utifrån vad du har för möjligheter och tillgångar. Det kan vara motstånd att säga ifrån på en arbetsplats, bland kända och okända vänner, att arrangera en föreläsning/demonstration/festival. Motstånd kan vara att driva en politisk fråga inom anti-fascism. Det är också motstånd att organisera sig mot fascismen och rasismen och för det krävs ett möte. Jag tänker att den här videowalken kan vara med att skapa möten, och att få känna en pepp om att du inte är ensam. Att avsluta filmen i en folksamling där människor möts lyfter upp deltagaren i filmen och skapar en känsla av hopp utan att ta bort känslan av att det fortfarande är allvar och att vi måste agera nu. Att tacka för att du är med och skapar motstånd är också ett ansvar på deltagaren, att filmen inte slutar här utan att kampen pågår och att det är dags att ansluta sig om du inte redan gjort det.
Vad är det för slags socialitet och social organisering som hör till videowalk? Hur ser ni på begränsningar och möjligheter för denna typ av aktioner?
– Begränsningen är att du ska ha tillgång till en skärm med internetuppkoppling och ett par hörlurar. Möjligheterna är att du när som helst kan delta, att du kan se/uppleva filmen flera gånger och att det är helt gratis. En kulturupplevelse som inte kräver inträde eller en bestämd tidpunkt. Jag valde platsen utanför Kvinnofolkhögskolan och i närheten av Andra Långgatan i Göteborg för att jag anser att det är många politiskt medvetna personer som rör sig där och att platsen är känd och placerad centralt i staden. Det är lätt att ta sig dit med spårvagn och filmens rundtur kräver inte trappor eller otillgängliga platser.
Vilka tänker ni er ska ansluta sig till videowalken?
– Med teknikens möjligheter och gatan som folkets arena blir filmen Walk of resistance tillgänglig för en stor publik. En interaktiv filmupplevelse kan påverka och engagera människor både inom och utanför den politiska rörelsen. Att använda internet som en fri plattform att dela och ta del av en videowalk, är ett i dag nyskapande grepp för (politisk) kultur.
