Medan maskrosbarn kan växa väl i vilken miljö som helst, så är orkidébarn beroende av gynnsam miljö för att blomstra. 20-30 procent av befolkningen bär på de gener som forskaren Cecilia Åslund hellre förknippar med känslighet än risk. Studien har nyligen uppmärksammats internationellt, och nästa steg är att gå vidare med de genusskillnader som upptäckts inom ramen för forskningen.
Cecilia Åslund, doktor på Centrum för klinisk forskning i Västerås, har studerat ”orkidébarnen”, och visat att de har tre gener som gör att de är känsligare för påverkan från omvärlden och har större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Samtidigt visar Åslunds forskning att orkidébarnen kan dra större nytta än många av en gynnsam miljö med trygghet och stöd från andra. Det är bara i kombination med otrygghet och stress generna kan vara riskfyllda.
– Förr talades det mycket om riskgener men det handlar snarare om känslighetsgener som är både positiva och negativa. Ur ett genusperspektiv har vi sett att de gener som ger hög känslighet hos killar är de motsatta till de som ger hög känslighet hos tjejer. Vad det beror på vet vi inte, vi har bara ganska lösa teorier om det. Hjärnan är fortfarande det organ vi vet minst om, säger hon.
En teori är att det gagnar en art att ha spridning av många olika sorts individer. En grupp av människor som levde på savannen långt tillbaka i tiden behövde både ha känsliga och icke-känsliga individer för att klara av att anpassa sig till en tuff miljö men samtidigt snabbt kunna känna av en fara. 20-30 procent av befolkningen bär på känslighetsgenerna enligt den studie som gjorts med frågor och DNA-prov på en grupp gymnasielever. Studien har blivit uppmärksammad och publicerades för ett par veckor sedan i den på området tunga tidskriften The International Journal of Neuropsychopharmacology.
Tidigare studier har enligt Cecilia Åslund mest fokuserat på biologin, men på Centrum för klinisk forskning i Västerås är de nu nyfikna på genus, då de olika könen växer upp i så pass olika miljöer. 2015 är året då Cecilia Åslund och de andra forskarna på centret börjar ta fram instrument för att mäta genus.
– Miljön har stor betydelse när det kommer till beteende och psyke då det handlar om mer diffusa symptom än när det kommer till till exempel cancer som är mer; antingen har du det eller inte. I det här fallet har det ingen betydelse vilka gener du har om vi inte tittar på miljön, då det är miljön som påverkar generna. Kontentan av den här studien är att generna är skit samma om vi inte tar hänsyn till miljön, säger Cecilia Åslund.
