I takt med militariseringen i Syrien, Libyen, Irak och Egypten ökar våldet mot kvinnor i regionen. Men kvinnors motstånd i de länder som genomlevt den arabiska våren, är stort. Kvinnor vägrar vara offer. I Tunisien och Egypten fortsätter kvinnor att organisera sig mot sexualiserade våldet i samhället. Tack vare en rad olika organisationer som Harassmap, dokumenteras det sexuella våldet, folkbildningskampanjer anordnas och stöd ges till de utsatta. Christine Petré rapporterar från Tunis.
I en nyligen publicerad video attackerar en tunisisk kvinna sitt lands korruption för att det tillät hennes man att fortsätta trakassera och misshandla henne. Den anonyma kvinnan lyckades nyligen lämna landet illegalt tillsammans med sina barn, av rädsla för sitt liv.
– Jag planerar inte att återvända till det här landet där det råder stöld, korruption, lögner, hyckleri, säger kvinnan i videon och tillägger:
– Jag kan inte heller förstå hur landet kunde tilldelas Nobels fredspris.
Strax efter att videon publicerades släppte Amnesty rapporten Attackerad och anklagad: Sexuellt och könsrelaterat våld i Tunisien som belyser hur ansvaret ofta läggs på offret. Ett känt tunisiskt fall från september 2012, då en kvinna anklagade två poliser för våldtäkt och sedan själv anklagades för oanständighet, väckte stor uppståndelse och ledde till kampanjen ”Våldtäkt och anklagad”. Men än i dag dras paralleller till oanständigt uppträdande vid fall av sexuellt våld.
”Oanständigt uppträdande”
Vid samma tidpunkt som den anonyma tunisiska kvinnans video släpptes kom nyheten från Egypten att ett nyhetsankare som publicerade privata bilder på en ung kvinna som blivit sexuellt attackerad i ett köpcentrum i Kairo och skyllde på kvinnans oanständiga uppträdande och hennes klädsel – hon bar en kortärmad tröja. Händelsen väckte stor uppståndelse och till slut ledde en kampanj i sociala medier att nyhetsankaret avskedades. Incidenten visar på synen på sexuella trakasserier. I Egypten uppskattas att minst 95 procent, det vill säga nästan alla kvinnor, har utsatts för sexuella trakasserier, oftast medan de promenerat på gatan i dagsljus eller medan de befunnit sig på allmänna transportmedel, menar en studie av Harassmap, ett initiativ med syfte att rapportera fall av sexuellt våld, från 2014.
”Sexuell terrorism”
Enligt en rapport från 2014 har våldet mot kvinnor i Medelhavsregionen ökat och allvarsgraden i dåden eskalerat. Brott mot kvinnor i Syrien, Libyen och Egypten gränsar till ”sexuell terrorism”, enligt rapportens undersökning. Enligt statistik från den tunisiska Nationella kommittén för familj och befolkning 2010 visade en undersökning med 3 873 kvinnor i åldern 18-64 att 47,6 procent hade upplevt något slags våld under deras livstid. I Tunisien råder lagstiftning, artikel 226 i brottsbalken belyser brott mot sexuella trakasserier, men samtidigt nämns personens anständighet och lägger därmed vikt vid moral och heder. Därmed anses sexuellt våld snarare vara ett brott mot en familjs rykte än ett brott mot offrets kroppsliga integritet. En kontroversiell lag som drogs tillbaka tidigare i år, förbjöd kvinnor att lämna Tunisien med sina barn utan mannens tillstånd. Enligt en annan kontroversiell lag, fortfarande i bruk, går våldtäktsmannen, i fall där offret är under 20 år, fri om han gifter sig med sitt offer. I augusti 2014 meddelade Tunisiens övergångsregering att en omfattande lag mot våld mot kvinnor formulerades men har sedan dess hamnat i skuggan av andra lagar.
Enligt tunisiska Nationella kommittén för familj och befolkning var föravaren i 78,2 procent av fallen av sexuellt våld någon närstående eller kollega. Ofta i de här fallen går förövaren fri. Tunisisk lagstiftning behandlar inte våldtäkt inom äktenskapet men definierar våld inom familjen som ett brott. De fall som förekommer på allmän plats är lättare att identifiera medan de som sker bakom stänga dörrar är svårare att komma åt. Våld inom familjen är till viss grad accepterat och anses ofta vara privata och intima ärenden. I de fall där kvinnan försöker ta fallet till domstol anses hon dra skam över familjen.
– Många kvinnor känner inte till sina rättigheter, förklarar Naouel Ghali, 30, en tunisisk kvinnoguide och försöker öka medvetenheten hos unga människor att våld inte är normen. De flesta fall av våld inom hemmet rapporteras inte. I många fall känner kvinnan skam och biter ihop för familjens skull, menar Ghali. Enligt henne krävs en förändring i tänkesättet, för samhället att inte döma offret och i stället erbjuda skydd för utsatta kvinnor.
Utbildar taxichaufförerna
Samtidigt finns det initiativ som försöker bekämpa den sociala acceptansen kring sexuellt våld. I ett nyetablerat initiativ i Egypten samarbetar Harassmap med taxikedjan Uber för att undervisa taxichaufförerna i sätt som de ska känna igen och förhindra att sexuella trakasserier uppstår.
– Det är briljant, kommenterar Soraya Bahgat som själv skapade Tahrirs livvakter, ett initiativ som gick ut på att skydda kvinnor som ville besöka Tahrirtorget för att uttrycka sina åsikter. Det är positivt att se att civilsamhället engagerar sig för att förändra synen på sexuella trakasserier, menar Bahgat och att träna befolkningen i att förstå vad begreppet innebär och hur det bör hanteras. Även om kulturen kring sexuella trakasserier är normaliserad, i form av visslingar och kommentarer, framförallt i Kairo, så eskalerade våldet under revolutionen som såg våldtäkter begås av grupper av män. Bahgat tror att den utvecklingen skrämde människor som fått ett uppvaknande.
– Det är en början, förklarar Bahgat och förklarar att nu händer det att kvinnor drar med sig män till närmaste polisstation. Det tas initiativ och därför är hon positiv.
