Utredningen föreslår en samlad nationell strategi för att nå det jämställdhetspolitiska målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtyck omfattas också av uppdraget.
Regeringens särskilda utredare, Juno Blom, hoppas att utredningen och dess förslag bidrar till att jämställdhetspolitiken styrs på ett effektivt sätt mot sina mål. När det gäller om mäns våld mot kvinnor förebyggande insatser, samt samverkan mellan olika myndigheter, de mest väsentliga faktorerna enligt Blom.
En av frågorna utredningen belyser är orsakerna till att mäns våld mot kvinnor fortsätter, trots att det finns lagar som skyddar kvinnor mot våld. Juno Blom anser att utredningen identifierar de orsaker som gör tillämpning av lagstiftningen svår i praktiken. Ofta brister det i strategisk styrning, samt saknas långsiktiga insatser och utvärderingar.
Att satsa på förebyggande och samverkande stöd för våldsutsatta är en långsiktig investering och därmed en lönsam insats för kommunerna. Kostnaden för sjukskrivningar, vård, insatser i skolan för utsatta barn, polisutredningar, sociala utredningar, rättegångar och fängelsevistelser uppgår till sammanlagt 45 miljarder kronor om året. Effektiva satsningar på förebyggande åtgärder kan minska dessa kostnader långsiktigt.
I det arbetet måste fler aktörer, exempelvis förskola och skola, delta aktivt. Att engagera pojkar och män i det främjande och förebyggande arbetet är också nödvändigt för att uppnå resultat.
Åsa Regnér betonade vikten av konkret samverkan även mellan myndigheter och de frivilligorganisationer som har arbetat mot våld mot kvinnor och har stora erfarenheter.
De brister som utredningen identifierat kräver pekar bland annat på behov av ökad kunskap om våldets konsekvenser för de utsatta, och att chefer och politiker på lokal nivå tar sitt ansvar i arbetet mot mäns våld. Långsiktigt arbete kräver prioritet och resurser.
Den strategi som utredningen föreslår består av åtta långsiktiga mål och inom varje målområde finns ett antal prioriterade delmål.
Nationell styrning, organisering och struktur
Kunskap, kompetens och forskning
Våldsförebyggande arbete
Rättsväsendet
Våldsutsatta flickor och unga kvinnor
Våldsutsatta kvinnor
Barn som utsätts för våld
Säkra insatser för våldsutövande pojkar och män
Kritisk röst
Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, välkomnar 10-årsplaner och uppföljning, men är kritisk mot utredningens brist på konkreta förslag.
– Vi vill se fler effektiva och träffsäkra insatser. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att utredningen säger det alla sagt i 30 år nu, till exempel att kunskapen om mäns våld mot kvinnor ska ingå i utbildningar, men i slutändan är det högskolorna själva som bestämmer. De vill utjämna skillnaderna mellan kommunerna när det gäller vilken hjälp kvinnor som utsätts för mäns våld får, men det står inget om hur det ska ske, säger Wiveca Holst.
Roks har medverkat som referensgrupp i arbetet med att ta fram en nationell strategi för att nå det fjärde jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
