Internationella Amnestys årsrapport ger en omfattande överblick av situationen för de mänskliga rättigheterna i världen 2014. Året präglades av våld, konflikter och grova övergrepp och innebar allvarliga försämringar när det gäller brotten mot mänskliga rättigheter i de flesta länder i världen. Om inte världens ledare agerar på det akuta läget ser prognosen för de kommande åren dyster ut, larmar Amnesty.
– I takt med att människor i allt högre utsträckning utsätts för barbariska attacker och förtryck, har världssamfundet i stort sett stått vid sidan av och tittat på, enligt Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare.
När det gäller väpnade konflikter och vapenhandel nämner Amnesty det blodiga arvet av vapenflödet till länder där det pågår grova människorättskränkningar, som har kostat tiotusentals civila liv under 2014.
– Trots sannolikheten för att vapnen skulle användas för att begå grova människorättsövergrepp mot civila som var fångade mitt i konflikter, skeppades mängder av vapen till Irak, Israel, Sydsudan och Syrien under 2014. När IS tog kontrollen över stora delar av Irak, kom de över mängder av vapen. Det oansvariga vapenflödet till människorättsförbrytare måste få ett stopp.
Amnesty International uppmanar de fem säkerhetsrådsmedlemmarna att ge upp sin vetorätt i särskilt allvarliga situationer där massövergrepp som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord begås.
– Detta skulle kunna bli en betydelsefull vändning och ett verktyg som behövs för att kunna skydda civila människoliv. Genom att avstå vetorätten skulle FN ges mer utrymme att vidta åtgärder när civilbefolkningens liv står på spel och skicka en kraftfull signal till förövarna att världen inte passivt kommer att titta på när övergrepp begås i stor skala, enligt Salil Shetty.
2014 har världen, enligt Amnestyrapporten, upplevt en av de allvarligaste flyktingkriserna. Miljoner människor är på flykt – bland dem fyra miljoner enbart från Syrien.
– Det är motbjudande att se hur rika länder låter ansträngningarna att hålla människor ute få företräde, i stället för att försöka rädda liv. Världens ledare har i sin makt att lindra miljoner människors lidande – om de erbjuder politisk vilja och ekonomiska resurser för att hjälpa och skydda dem som flyr från farorna.
Vissa globala framsteg rapporterar Amensty, bland dem:
– Allt fler länder erbjöd lika rättigheter till samkönade partnerskap och för första gången
sedan 2010 kunde Pride genomföras i Belgrad. Detta var en viktig seger för hbtq-rörelsen i Serbien.
– Efter mer än 20 års kampanj kunde äntligen det globala vapenhandelsavtalet, ATT, träda i
kraft i december 2014, efter att 130 länder undertecknat och 62 länder ratificerat avtalet.
Syftet med avtalet är att begränsa den internationella handeln med ammunition och vapen,
som – om avtalet följs – kommer att kunna rädda tusentals liv.
När det gäller Sverige tar Amnesty upp polismyndigheten i Skåne som registrerade uppgifter om cirka 4 000 romska personer samt personer med anknytning till romer. När det gäller våld mot kvinnor och flickor nämns kravet på samtycke.
Här är rapporten om Sverige i sin helhet:
Konungariket Sverige
Statsöverhuvud: Kung Carl XVI Gustaf
Regeringschef: Stefan Löfven (ersatte Fredrik Reinfeldt i oktober)
En egyptisk medborgare som avvisades från Sverige till Egypten 2001 och utsattes för tortyr,
beviljades tillstånd att återvända till Sverige. Utredningar av en olaglig svensk polisdatabas över romska personer pågick. En statlig kommission påbörjade en översyn av brister i förundersökningar och åtal rörande våldtäkter.
Tortyr och andra övergrepp: I november rekommenderade FN:s kommitté mot tortyr att Sverige inför en definition av tortyr i brottsbalken som överensstämmer med definitionen i FN:s konvention mot tortyr. Kommittén uppmanade Sverige att avstå från att använda diplomatiska försäkringar som ett sätt att återsända personer till ett annat land där personen riskerade att utsättas för tortyr.
I april beviljades den egyptiske medborgaren Mohammed El Zari uppehållstillstånd i Sverige. Han fängslades tillsammans med Ahmed Agiza i Sverige i december 2001 och avvisades från Sverige till Egypten på ett inhyrt plan från den amerikanska underrättelsetjänsten, CIA. Båda männen utsattes för tortyr och andra övergrepp medan de var fängslade i Egypten. År 2008 beslutade justitiekanslern om ekonomisk kompensation till de båda männen för de människorättskränkningar som de blivit utsatta för. Mohammed El Zari släpptes från fängelset i oktober 2003 utan att ha blivit åtalad för något brott. Att bägge männen beviljats uppehållstillstånd uppfyller dock bara delvis rätten till upprättelse. En effektiv, opartisk, noggrann och oberoende utredning saknas fortfarande av de kränkningar de utsatts för.
Diskriminering: I september uttryckte FN:s rasdiskrimineringskommitté oro över fallen av hets mot folkgrupp, och uppmanade Sverige att göra effektiva, opartiska, noggranna och oberoende utredningar av alla hatbrott. Kommittén uttryckte också oro över att rasistiska och nazistiska organisationer fortfarande verkar i Sverige. Samma dag som FN:s rasdiskrimineringskommitté uttryckte oro över diskrimineringen av romer, avslöjade en svensk dagstidning att polismyndigheten i Skåne använde en databas, kallad Kringresande, som innehöll information om cirka 4 000 romska personer, utan någon annan tydlig anledning än deras etnicitet. Flera myndigheter bad offentligt om ursäkt efter avslöjandet. Ärendet har därefter utretts av såväl Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och Riksenheten för polismål som internt av Rikspolisstyrelsen, där den senare inte fann något som stred mot lagen. Ärendet var föremål för utredning av justitieombudsmannen, vars beslut väntades i november.
Våld mot kvinnor och flickor: I augusti meddelade regeringen, efter ett förslag från Riksdagens justitieutskott, att den skulle inrätta en kommission för att undersöka hur våldtäktsutredningar hanteras av polisen och rättssystemet. Målet var att analysera det stora antalet nedläggningar av förundersökningar och att så få rapporterade våldtäkter leder till åtal, och att rekommendera förbättringar i rättsprocessen i våldtäktsmål. Kommissionen förväntas granska definitionen av våldtäktsbrott och överväga införandet av ett krav på samtycke.
