En minnesdag på EU-nivå skulle enligt Soraya Post bidra till att befästa folkmordet på romer i det kollektiva minnet och etablera en viktig del av romernas historia som en del av Europas gemensamma historia. Detta ingår i resolutionen som hon presenterade på onsdagen, och som skulle innebär att både folkmordet och den högst levande antiziganismen erkänns.

– Vi måste inse att romer blir aktivt exkluderade från alla samhällets nivåer. Antiziganism finns överallt och vi behöver se den. Antiziganism är en nyckelfaktor när det handlar om att bygga ett verkligt demokratiskt Europa. I stället för att se grupper som svaga behöver vi se de svaga och skadliga strukturer i våra samhällen som återskapar detta utanförskap.

Soraya Post väljer begreppet ”antiziganism” och inte ”antiromanism” eller ”romafobi”. Begreppet antiziganism innehåller en påminnelse om den historiska diskrimineringen av romer. Antiziganism tydligt är kopplat till den specifika historia av rasism som romer utsatts för, och särskilt den institutionaliserade rasismen. Termerna ”antiromism” eller ”romafobi” saknar den dimensionen. Termen ”romafobi” kan inte heller ges samma betydelse som afrofobi eller islamofobi. Begreppen afrofobi, islamofobi och även antisemitism har etablerats inom ramen för den kamp som respektive grupp har fört mot den särskilda sorts rasism de utsätts för. Vidare betonar Post att begreppet antiziganism har en tydlig historisk koppling till den statliga diskrimineringen som präglat rasismen mot romer i modern tid och därför en annan sprängkraft.

Romernas internationella dag instiftades vid den första Romska kongressen som hölls i London den 8 april 1971. Det är den dagen som Soraya Post föreslår ska erkännas av EU. Vid det mötet fattades beslut om den romska flaggan med den röda chakran (även kallad livshjul) som romernas officiella symbol och om den romska nationalsången Gelem Gelem.