Trossamfund kan genom myndighetsutövning teckna juridiskt bindande avtal, äktenskap. Samtidigt kan personer med vigselrätt vägra att viga samkönade par. Ska skattefinansierade och myndighetsutövande verksamheter ha rätt att diskriminera? Känner sig samfund tvungna att agera politiskt korrekt på ett sätt som går emot den religiösa övertygelsen? Kring dessa frågor kretsade HBT-liberalers panelsamtal Dags för civiläktenskap? på Pride House i tisdags.
Panelen bestod av Emma Henriksson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, Bengt Eliasson riksdagsledamot för Folkpartiet, Anna Berndes, pastor i Immanuelskyrkan samt Gunilla Moshi, diakon för migrations- och flyktingfrågor i Svenska kyrkan. Moderator var Christer Sturmark, ordförande för Förbundet Humanisterna.
Förordar fransk modell
HBT-liberaler, Förbundet Humanisterna och flera frikyrkosamfund är ense om att den franska modellen med civilrättslig vigsel, som kan kompletteras med en religiös eller borgerlig ceremoni, bör införas i Sverige. Sturmark frågade panelen om de var av samma uppfattning. Samtliga svarade jakande.
– När vi tog lagstiftningen 2009 om den nuvarande lagstiftningen så hade Kristdemokraterna ett förslag om att man skulle ha en civilrättslig lagstiftning, sa Henriksson. Man skulle frånta de religiösa samfunden vigselrätten och ha en ny balk som omfattar både samkönade par och olikkönade par. Som skulle vara helt lika för alla. Vi pratade med företrädare för RFSL som sa ”Egentligen är ju ert förslag bäst, men det kan ju inte förbundet säga”.
Staten betygsätter religioner
Historiskt är den kyrkliga vigselrätten en ganska ny företeelse i Sverige. Under medeltiden ingicks äktenskap genom avtal mellan kontrahenternas ätter. På 1500-talet räckte det med att kvinnan och mannen hade en trolovningsceremoni med ett bindande handslag. Ingen vigsel behövdes. Kyrkan förde länge en kamp mot den sekulära trolovningen. Först år 1734 blev den kyrkliga vigseln ett villkor för ett äktenskap med full rättsverkan.
I dagsläget har vissa trossamfund vigselrätt och vissa inte. I praktiken betygsätter staten olika religioner. På frågan om civiläktenskap skulle ge samfund rätt att vägra viga vissa par svarade panelen enhälligt ja. Följdfrågan blev om de samfunden skulle få sina statliga bidrag indragna.
– I alla våra bidragssystem till förenings- och organisationsbidrag så finns det olika kärnvärden som man fört in, svarade Eliasson. Det finns en rad olika regelverk som man ska följa. Det borde kunna fungera så i det här fallet också.
– Man får tänka att då ska det också vara likadant oavsett om det är ett politiskt ungdomsförbund eller en idrottsförening eller en kyrka, kommenterade Berndes. Vi ska ställa samma krav och det är upp till samhället att ta de besluten.
