Intresset för parasporten växer trots minskande anslag. Det är viktigt att bemöta paraidrottare, som är allt annat än en homogen grupp, på rätt sätt. Och beredskapen för att ta emot parasportutövare ser väldigt olika ut i inom olika idrotter och olika föreningar. En sport som nu aktivt jobbar för att ta emot personer med funktionsnedsättningar är segling.
Enligt SHIF (Svenska handikappidrottsförbundet) ligger Nacka Handikappidrott i framkant när det kommer till beredskapen för att ta emot parasport-utövare. Nacka Handikappidrott ligger under SHIF och har i dag åtta olika sporter, med varierade nivåer. De sporter som erbjuds på Nacka Handikappidrott är rullstolsbasket, kälkhockey, dans, rullstolsrugby, rullstolsinnebandy, boccia, simning samt stående innebandy för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Vissa sporter har enbart nybörjargrupper medan andra är uppe på landslagsnivå. De sporter som ligger på landslagsnivå är framförallt rugbyn och kälkhockeyn. Kälkhockeyn består av ett mixat lag medan rugbyn än så länge enbart har ett herrlag. Föreningen startade 1963 och betraktas med sina 500 medlemmar och 200 aktiva utövare som en av landets främsta. En av anledningarna till det är ett brinnande engagemang och bra organisering.
– Vi har många engagerade personer och tränare bakom oss som ger det lilla extra. På samma gång har vi en uppstyrd organisation och kansli, säger Peter Kohlström, läger och sponsoransvarig på Nacka Handikappidrott.
Tillgängligheten och engagemanget beskrivs som en nyckel till en välfungerande förening.
– Engagerade ledare som är välkomnande i kombination med att jag och min kollega från kansliet är kontaktbara dygnet runt gör att föreningen har byggt upp ett förtroende under många år.
Viktigt med särskild kompetens
Enligt Peter Kohlström är det viktigt att bemöta de aktiva på rätt sätt och föreningen har ett tätt samarbete med SISU Idrottsutbildarna som arbetar med utbildning inom idrotten och verkar för att stötta specialidrotten.
– Våra tränare erbjuds att gå SISU Idrottsutbildarnas kurser, och vi har god kontakt med dem. Det ger oss mer kompetens och beredskap att ta emot olika personer med varierade behov.
Peter Kohlström. Foto: Christer Svanberg.
En sport som enligt SHIF har stått inför stora utmaningar när det kommer till integrering av sporten – och som nu aktivt jobbar för att ta emot personer med funktionsnedsättningar är segling. Seglingen har aldrig tillhört SHIF utan ansvaret ligger på SSF (Svenska Seglarförbundet) som haft olika arbetsgrupper med ansvar för integrering av sporten, i den har Emma Hallén varit aktiv i över 15 år.
Emma Hallén jobbar ideellt för Svenska Seglarförbundet. På samma gång är hon verksamhetsansvarig på Stiftelsen Skota hem. En stiftelse som på olika sätt arbetar för att skapa möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att segla. Hennes engagemang startade i och med att en god vän i ung ålder fick stroke. På uppdrag från Svenska Seglarförbundet håller hon i utbildningar om hur föreningar kan ta emot personer med funktionsnedsättningar. Hon säger att seglingen har många utmaningar när det gäller ökad tillgänglighet för paraseglare.
– Det går långsamt men åt rätt håll. Segling är en kostsam sport och i många fall kräver aktiviteter för deltagare med funktionsnedsättning specialanpassade båtar och även ökad personaltäthet. Men intresset har växt och fler vill bidra till att seglingen ska bli tillgänglig för alla. Förutsättningarna för inkludering är i själva verket bättre än de flesta andra sporter. Det finns ju mängder av olika båtar som passar seglare med varierande styrkor och ambitioner. Alla tävlingsregler är exakt samma för parasegling och kunskapen om sporten finns i Svenska Seglarförbundet, säger Emma Hallén.
Ingen homogen grupp
Hon arbetar främst med personer med rörelsenedsättning. De som inkluderas i gruppen ”Personer med funktionsnedsättningar” innebär många olika typer av nedsättningar. Gruppen är diversifierad vilket gör att beredskapen och kunskapen måste vara bred.
– Gruppen är inte homogen. Seglare med rörelsenedsättning behöver praktisk hjälp och tillgänglighet till anläggningen samt anpassade båtar. För att instruera personer med utvecklingsstörning eller med neuropsykiatrisk diagnos behöver ledarna anpassa upplägg och pedagogik. Vill klubben vara tillgänglig för ”alla” krävs många olika kompetenser.
Svenska Seglarförbundet gör just nu en kartläggning om tillgängligheten i förbundet. Den ska bland annat se till hur beredskapen ser ut för att ta emot personer med funktionsnedsättningar, och ska presenteras i sommar.
– Det är inte omöjligt att en effekt av kartläggningen blir ett förslag till utvecklat samarbete med SISI Utbildarna, vilket skulle bidra till en breddad kompetens.
Förstärka tillgängligheten
Emma Hallén menar att det är viktigt att förändra attityden så att den är mer inbjudande och välkomnande för alla. Det är något som Svenska Seglarförbundet har tagit på allvar. Diskussioner har förts kring vilka båtar som ska användas för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättningar att också få tillgång till sporten.
– Det har funnits ett stort tillgänglighetsproblem och diskussioner om lösningar har nu kommit igång vilket är jättebra. De kurser som Skota hem håller på uppdrag av SSF bidrar också till att öka medvetenheten om funktionsnedsättningar inom seglingen. Även på grundutbildningarna som alla ledare måste gå för att få instruera så tas perspektivet om funktionsnedsättning upp och information delas ut till deltagarna.
Det är också viktigt att klubbarna ute i landet vet vilka de kan ta emot. Seglarförbundet kan bistå med information till klubbarna om hur de skulle kunna verka för att bli mer inkluderande, men klubbarna kan också själva bli bättre på att ha kunskap och beredskap för att ta emot personer med funktionsnedsättningar.
– Det finns till exempel en vanlig seglarskolebåt som heter C55, den är väldigt stabil och kan användas av många olika målgrupper. Men kunskapen om att ett inköp av en sådan båt skulle kunna möjliggöra för inkludering finns inte alltid på klubbarna. Det här diskuteras inom seglarförbundet, och om hur man ska nå ut. Men det handlar ofta också om vad klubbarna har för ambition. Det krävs större personaltäthet och kunskap från klubben för att ta emot personer med särskilda behov, så är det bara. Därför krävs det styrka och ork från klubbens håll att genomföra förändringar. Det bästa är om efterfrågan kommer från målgruppen själv. Då får klubben incitament att ta tag i det.
I grund och botten handlar det först och främst om att skapa en positiv attityd till integrering av sporten för att få en bättre beredskap.
– Attityder är starten för förändring. Förändringsarbete tar tid och inom svensk segling finns många försvårande faktorer såsom höga kostnader, brist på tid och engagemang. Vi arbetar aktivt för att skapa en positiv attityd gentemot segling för personer med funktionsnedsättning och jag tycker att vi ser en förändring, säger Emma Hallén.
