– Den bortre parentesen är ett misslyckande, slog Annika Strandhäll fast, sjuktalen har ökat med 55 procent sedan den infördes.
Sommaren 2008 togs de nuvarande sjukreglerna i bruk. De innebär bland annat att man åker ur försäkringen efter två och ett halvt år och överförs till Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsintroduktion där ersättningen är betydligt lägre. För att överleva återstår kommunernas försörjningsstöd men, de som äger sin bostad, har andra tillgångar eller vars partners inkomst täcker familjens mest basala behov, är inte berättigade till den hjälpen. Hittills har cirka 100 000 personer åkt ur försäkringen varav 70 procent är kvinnor.
Departementet arbetar med att ta fram förslag på en bättre rehabiliteringskedja. Uttalat är att regeringen vill satsa på betydligt tidigare åtgärder där Försäkringskassan har ett mobiliseringsuppdrag, att arbetsgivarens ansvar ska bli tydligare, och att hälso- och sjukvården ska bli mer jobbinriktad.
Feministiskt Perspektiv återvänder till de nätverk och brukarorganisationer som i en tidigare artikel riktat stark kritik mot sjukförsäkringen och den bortre parentesen.
– Bra att stupstocken äntligen försvinner, den borde aldrig införts. Att ha en tidsgräns för när man inte får vara sjuk längre är helt absurt och hjälper ingen att bli frisk – tvärtom. Nu måste regeringen med Vänsterpartiets hjälp fortsätta sitt arbete med att förbättra välfärden och trygghetssystemen. Det finns så mycket mer att göra för de med sjukersättning, de som blivit av med sin SGI, de som hamnat mellan stolarna, de arbetslösa och de som hamnat i fas 3 till exempel, säger Christine Holmberg, representant för Vi som är utförsäkrade och Solrosupproret.se.
Förbundsordförande Jimmie Trevett på Riksförbundet för social och mental, RSMH, välkomnar beslutet.
– Men, säger han, det är viktigt att det ges tydliga besked om en vettig rehabilitering. Att det främst handlar om att få tillbaka människor i arbete är inte konstigt i sig. Men det måste också finnas en bra social rehabilitering som syftar till att få livet att fungera.
Även Sveriges handikappförbund tar emot beskedet med glädje.
– Det är ett jättebra första steg, säger Mikael Klein som är förbundets intressepolitiska chef. Vi har drivit den här frågan ända sedan den bortre parentesen infördes. Att avskaffa den är ett viktigt stöd och skydd för sjuka människor.
Att regeringen vill ha ett starkt fokus på rehabilitering är bra, men också Mikael Klein poängterar vikten av att rehabiliteringen inte bara är arbetslivsorienterad. Många av förbundets medlemmar står långt ifrån arbetsmarknaden.
– De olika aktörerna måste få tydliga uppdrag och ansvarsområden så att det inte fortsätter att vara som nu när sjuka människor blir den Svarte Petter som ingen vill ta ansvar eller kostnaden för, säger Mikael Klein. I dagens system är det för lite av både piska och morötter.
Sveriges Läkarförbund ser tycker inte att tidsgränsen är sjukförsäkringens stora problem.
– Det viktigaste är att individen får den vård, det stöd och den rehabilitering som hon eller han behöver, säger vice ordförande Ove Andersson som tycker att den bortre parentesen fungerat mest som ett politiskt slagträ.
Läkarförbundet trycker på vikten av vettig och individanpassad rehabilitering och tycker att det är utmärkt att arbetsgivarens ansvar skärps.
– Vi är positiva till att tidsparentesen tas bort, den avspeglar inte hur verkligheten ser ut, säger Anna Norrman intressepolitisk ombudsman på Attentions som är en organisation för dem med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De som upptäcker att depressionen eller ångesten beror på en odiagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan få vänta på utredning och behandling i flera år, och då är tidsgränserna passerade. Dessutom är rehabilitering inom psykiatriområdet är eftersatt och ibland obefintlig.
Det är rimligt att Försäkringskassan kommer in tidigare processen, tycker Anna Norrman, men med stor hänsyn till individens behov och förutsättningar. Handläggarna måste ha en kompetens och en kunskap kring psykisk ohälsa för att bemöta gruppen på rätt sätt, så att kontakten upplevs som ett stöd tillbaka i arbete och inte som ett ångestskapande moment.
– Försäkringskassan har insett att de måste börja differentiera i sina kontakter så att vissa får färre kontakter och andra får fler, säger hon.
– Tyvärr utgår sjukförsäkringsreglerna fortfarande ifrån somatisk hälsa som norm och vi hade önskat att utredningen uppmärksammat psykisk ohälsa i högre grad än den gör, säger Anna Norrman.
Socialdepartementets förslag kommer i regeringens höstbudget och väntas träda i kraft årsskiftet 2016. Då har 110 000 – 120 000 personer hunnit utförsäkras.
