Det är svåra tider för många människor. Och samtidigt som deras hem brinner stängs portarna och möjligheterna i andra delar av världen allt mer. Det är lätt att bli nedslagen. Men det gäller att se att så mycket hänger samman. Kan vi angripa roten till det onda, så kan vi hejda tillväxten av terror, hot, våld, bråd död och sorg.

Det är självklart inte läge att stänga människor ute, som så många partier i riksdagen tycks överens om, men det är definitivt läge att börja lösa själva grundproblemen.

Flyktingar kommer till Europa på grund av terror och krig. Krig och terror är ofta resultat av makthunger och ojämlikhet, orättvisor och olika former av förtryck. I väst finns en historisk blindhet, som inte erkänner vår egen roll: koloniala brott och förtryck, kapitalistisk rovdrift, pengaströmmar från fattiga till rika länder, vapenexport till diktaturer, drönare och bomber som träffar fel och terrorlagstiftning som bara drabbar vissa.

Vi kan fördöma alla onda handlingar – och gör det också. Vi kan ropa på kraftfulla angrepp mot mordiska terrorister och krigsherrar – och nog finns det tillfällen där våld inte kan mötas av annat än våld. Vi kan bygga ett försvar kring vår välfärd, stänga gränser, öka dataavlyssning och id-kontrollera mer. Men allt detta är angrepp bara på symptomen.

Vi bygger ingen tryggare, bättre värld utan att även angripa roten till det onda. Och för att göra det måste vi göra något åt ojämlikheten, orättvisorna och de olika formerna av förtryck. Och vi måste börja i vårt eget närområde. Inga fler flyktingboenden i brand, inga mer Trollhättan-dåd eller andra raskrigare och inga fler IS-rekryter. Sverige ska inte bidra till mer terror och inte till mer krig.

Sverige måste göra sitt yttersta för att bidra till att globalt stärka mänskliga rättigheter och lösa de mest akuta konflikterna, som kriget i Syrien och situationen i Irak. Sverige måste göra sitt yttersta för att fortsätta ta emot de medmänniskor som flyr krigs- och terrorsituationer. Men vi måste också öka ansträngningarna för att bygga vårt eget samhälle – där jämlikheten bör vara vårt allra främsta mål. Ett socialt klimat som alla unga kan känna att de tillhör är helt avgörande för alla innevånares välmående, frihet och trygghet.

För att åstadkomma detta är här en lista på fem prioriterade politiska frågor:

• Ha fortsatt högt bistånd, att ”hjälpa människor på plats” måste vara mer än bara tomma ord. Vi ska bekämpa terror, men långsiktigt är icke-militära insatser lösningen. Vi måste också använda biståndsmedlen rätt, och inte till vare sig till flyktingmottagande, exportkrediter eller militära insatser. Det krävs ökade insatser för att stoppa krigets och terrorns ekonomi, inte bara dess uttryck, liksom för att stödja ekonomisk stabilitet, demokrati, kvinnors och minoriteters rättigheter och mänskliga rättigheter i hela Mellanösternregionen. Stryp inte biståndsmedel som kan användas till detta!

• Skydda asylrätten och skapa säkra vägar till asyl. Möjligheterna att söka asyl utan att först riskera livet måste komma till stånd snarast.

• Föra en politik och använda en retorik som kan minska islamofobi och antimuslimism, inte tvärtom bidra till normalisering av misstänkliggörande och hat. Majoriteten av världens fredliga människor är troende, många troende muslimer. Daesh (IS) är inte representanter för islam, utan fascister som dödar muslimer.

• Värna rättssäkerheten; muslimska och andra minoritetsgrupper får aldrig särbehandlas eller riskera att misstänkas endast på grund av sitt ursprung.

• Stärka en fördelningspolitik som motverkar segregation och ger ökade chanser till ett gott liv för unga i ekonomiskt utsatta förorter och orter. Trygga unga människor är mycket svårare att rekrytera till brottslighet som vit makt- eller islamistisk terror. Riktade satsningar mot radikalisering och för barns och ungas inkludering krävs omgående, både på lokal och nationell nivå.

• Vi måste bekämpa allt det som orsakar det våld, den extremism och det förtryck som pågår på lång sikt. Det räcker inte att bara angripa symptomen.