Många unga med funktionsnedsättning deltar inte i insatser som kan öka chanserna att få arbete eller börja studera – delvis på grund av att systemet med aktivitetsersättning skapat en ”inlåsnings-effekt”. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning.

Granskningen visar också att insatser som arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade rehabilitering eller de aktiviteter som Försäkringskassan beviljar särskild ersättning för inte möter dessa personers behov. 

Riksrevisionen varnar för att många med aktivitetsersättning riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, att få låga inkomster hela livet och låg ålderspension. Idag går ungefär sex av tio vidare, i gruppen som omfattar cirka 30 000 personer, till sjukersättning när de fyller 30 år.

I granskningen konstateras att många inte klarar av heltidsstudier, men om de går ner till deltid försvinner rätten till hela ersättningen. De som har aktivitetsersättning tjänar inte heller på att söka arbete eftersom nettoinkomsten, om man även har bostadstillägg, kan minska med en fjärdedel om hen skriver in sig vid arbetsförmedlingen.