– Kontroversiella frågor såsom att libyska kvinnor inte kan föra över medborgarskapet till sina barn om hon gifter sig med en icke-libyer debatterades starkt, förklarar Farah Shegewi, vilket inte är hennes riktiga namn.

Av rädsla för den extremistiska islamististgruppen Ansar al-Sharia försöker Shegewi minimera uppmärksamheten. Hemma i Benghazi är hon orolig för att bli attackerad, skulle gruppen få nys om hennes aktivism.

Tillsammans med andra libyska ungdomar och experter från landets civilsamhälle befinner hon sig i Tunisiens huvudstad Tunis efter att ha deltagit i den nyss avslutade, FN-arrangerade sexdagarskonferensen ”Hitta vår framtid.” Syftet var att diskutera och granska Libyens konstitutionsutkast under grupparbeten och seminarier.

– Både en man och en kvinna bör kunna föra sitt medborgarskap vidare till sina barn, säger den universitetsstuderande aktivisten från Benghazi bestämt.

Vill se kvotsystem

När det gäller kvinnors rättigheter enligt konstitutionen tycker Shegewi att mer skulle kunna göras:

– Även om mannen och kvinnan är förklarade likställda i konstitutionskapitlet om rättigheter och friheter så skulle det kunna vara mer fokus på detta i de andra kapitlen.

Enligt Shegewi borde ett kvotsystem införas som säkerställer till exempel att en procentuell andel av parlamentet är kvinnor. Närvarande under den FN-ledda workshopen var även medlemmar från Libyens konstitutionella kommitté CDA (The Constitution Drafting Assembly) som nu har i uppgift att föra med sig synpunkterna och rekommendationerna tillbaka till sina kommittémedlemmar.

– Man kan inte säga att kvinnor och män är lika och sedan inte låta kvinnan föra över sitt libyska medborgarskap till sitt barn om hon gifter sig med en utlänning, säger Shegewi.

– Det är en motsägelse just där. Frågan om medborgarskap var känslig, förklarar hon.

De närvarande konstitutionsmedlemmarna menade att även om de var positiva till en lagförändring så är det inte populärt hos befolkningen.

– Men det är inte upp till folket att bestämma, det är en rättighet, utbrister Shegewi upprört och förklarar att anledningen till att många av landets invånare är emot en sådan lagändring kan härledas till betydelsen av stamväsendet.

Benghazi tryggare

Men situationen för kvinnor i staden är inte dålig, betonar Shegewi. När det gäller rättigheter finns det inte alltför många restriktioner, menar hon.

– Jag studerar, jag arbetar, jag går ut med mina vänner, förklarar hon. Men det finns vissa sociala tabun som vi måste arbeta med fortfarande.

Enligt Shegewi är situationen i Benghazi bättre i dag än den var för några månader sedan. Livet börjar sakta komma tillbaka. Skolorna har börjat öppna igen och den 22-åriga aktivisten kan röra sig relativt fritt i delar av staden. Dessvärre ligger hennes hus i en av stadens tre krigszoner och därför bor hon sedan några månader i sin morbrors hus. Det var när situationen i landet förvärrades förra sommaren som hon tvingades lämna sitt hus i Benghazi. I dag är det bättre igen förklarar hon och beskriver Benghazi som en stad som alltid återhämtar sig.

– Som civila aktivister känner vi oss säkrare nu i Benghazi, förklarar hon och berättar om en kampanj som hållits för att öppna stadens skolor igen.

– Till en början var befolkningen skeptisk men tack vare att militären gick in och garanterade elevernas säkerhet har man kunnat öppna skolorna igen, förklarar hon triumferande.

Därutöver har en grupp kvinnor skapat ”The Supreme Council of Women” som kämpar för att bli erkända av konstitutionen. Deras funktion är att bilda opinion för kvinnors rättigheter, inte bara under konstitutionsarbetet utan även därefter för kvinnans plats i samhället.

– De har arrangerat protester i Benghazi. Och så långt jag vet har de inte mötts av så mycket negativ kritik, men sedan finns det alltid de som menar att det inte är rätt tillfälle att fokusera på kvinnors rättigheter när vi befinner oss mitt i ett inbördeskrig, förklarar Shegewi.

Krav på kvotering

Ett annat hett ämne under konferensen var politisk ungdomsrepresentation, varav ett förslag handlade om att införa en 30 procentig kvot för att få in ungdomar i parlamentet (med ungdomar avses alla mellan 18 och 30-35 år).

– Vi gick igenom konstitutionen väldigt noggrant, förklarar Shegewi som är nöjd med konferensen men samtidigt önskar att det funnits mer tid. Nu väntar kampanjarbete för att fortsätta att bilda opinion för de förespråkade lagändringarna.

Konstitutionen skulle ha varit klar förra året men kommitténs mandat har blivit förlängt från ursprungligen tre månader i och med det senaste årets oroligheter. Många medlemmar har uttryckt att de är under stark press, förklarar Shegewi, som inte är alltför optimistisk att lagtexten kommer bli klar innan årsskiftet:

– Det finns två sorters människor. De som tror att konstitutionen kommer förändra allt och sedan de som jag själv som inte tror att den kommer kunna erbjuda några magiska lösningar. Jag menar, vad är poängen med en lagtext om lagarna inte kan appliceras?

– Jag ser hellre mer politiska lösningar och ökad säkerhet som ett första steg, sedan kan konstitutionen följa, säger hon.