Partiet Frente de Convergencia Nacional (FCN) som den politiska novisen Jimmy Morales representerar bildades 2004 av före detta militärer.

Lolita Chávez, mayakvinna och urfolksaktivist som föll på målsnöret och hamnade utanför kongressen menar att Jimmy Morales som president skulle innebära en ”fortsatt terror av militär mentalitet”.

– Trenden att använda kontrollmedel för fortsatt förtryck av ursprungsfolket och kontroll av territorier kommer hålla i sig, säger hon.

Valet hade föregåtts av månader av massprotester mot korruption och mot presidenten Otto Pérez Molina, som avgick bara några dagar innan valet.

”Jag röstar inte” – feminister och andra aktivister uppmanade folk att inte rösta eftersom de först ville se politiska reformer.

Inte under dessa omständigheter

I huvudstaden höll flera kollektiv, bland annat den feministiska urbana rörelsen, en valbegravning dagen innan valet. Det var en manifestation i svart, i vilken kvinnorna täckte sig i slöjor och bar blommor och ljus.

Med olika hashtags uppmanade bland annat det feministiska tidningskollektivet La Cuerda folk att inte rösta, eftersom ”under dessa omständigheter vill vi inte ha val” och ”jag röstar inte”. De var inte ensamma, flera konstnärskollektiv, alternativa medier och sociala rörelser hade tillsammans med landets största bondeorganisation anslutit sig till uppropen, eftersom de först vill se politiska reformer.

Slagorden tycks dock inte ha nått utanför huvudstaden. I byarna runt vulkansjön Átitlan cirka tre timmar väster om Guatemala City har protestdemonstrationerna nästan gått obemärkt förbi. Här handlar allt om att ta sig fram dag för dag.

Claudia Joj Sacuj och Wendy Joj Sacuj.

De kvinnor jag möter i Santa Catarina Palopó säger att de vill se att kvinnor också tas i beaktande i framtiden.

– Det är viktigt att vara med och välja den ledare som vi tror är bäst lämpad att göra ett gott jobb för folket i byn, säger Wendy Joj Sacuj.

Hon har kommit till byns skola för att rösta tillsammans med sin syster Claudia Joj Sacuj. Det är deras ansvar att försöka bidra till förbättring, menar de båda och fokuserar framför allt på kommunalvalet och vem som ska bli borgmästare de kommande fyra åren.

Carina Tohom.

Carina Tohom som är på väg uppför trappan för att rösta med sin son i en sjal runt halsen säger:

– Vi kvinnor måste tas i beaktande eftersom vi tar av vår tid för att komma hit och rösta. Tid då vi annars skulle arbeta.

María Sánchez, som står bredvid, tillägger att det måste bli ett slut på våldet mot kvinnor.

María Sánchez.

Här på landsbygden är det familje- och bylivet som står i centrum. Matpriserna stiger, barnen lider av undernäring och bristen på jord att bruka är slående.

– De flesta hyr en jordplätt, berättar Gloria Sacu som jag träffar nere på bryggan efter att hon avlagt sin röst.

Madela Joj, som står bredvid henne, pekar upp mot himlen när en helikopter flyger förbi:

– Nu ska vi hem, där kommer helikoptern, säger hon och försöker dölja ett skratt.

I Guatemala, ett av världens mest ojämlika länder, sägs befolkningen ha flest helikoptrar per capita. Där uppe seglar de rika från den ekonomiska eliten fram skyddade från det dagliga våldet som håller så många i rädsla framför allt i huvudstaden där våldet är utbrett.

Andra valomgång väntar

Eftersom ingen kandidat fick mer än 50 procent av rösterna kommer Jimmy Morales att få gå en andra runda mot Sandra Torres från det socialdemokratiska partiet UNE.

Det var länge osäkert om Torres skulle lyckas återhämta sig efter smutskastningskampanjen hon utsattes för inför presidentvalet för fyra år sedan, då hon i medvind ämnade ställa upp men förhindrades i sista stund på grund av en administrativ detalj gällande hennes skilsmässa från Álvaro Colom – dåvarande president. Nu får hon dock en andra chans.

Den stenrika affärsmannen Manuel Baldizón från partiet Líder ser ut att bli valets stora förlorare. Efter att ha lett alla offentliga opinionsundersökningar under året fick han på upploppet se sig omsprungen av både Morales och Torres.

Utan band till den traditionella makteliten i landet sågs Baldizón som lite av en outsider och har motarbetats från både nationellt och internationell håll. Den internationellt finansierade FN-kommissionen Cicig, som ska bekämpa organiserad brottslighet i landet har under våren framfört korruptionsanklagelser mot Líders vice president-kandidat i vad som har setts som ett försök att hindra Baldizón från att ställa upp i valet.

Ingen av de två presidentkandidaterna som går vidare till den andra omgången lyckades få mer än 30 procent av rösterna, vilket innebär att det i slutänden kommer att bli en president med relativt svagt stöd hos befolkningen.

Valdeltagandet låg enligt valmyndigheten på runt 65 procent, vilket är några procentenheter fler än vid valet 2011.

Historisk vår fortsatt viktig

De flesta experter är eniga om att de historiska protesterna har varit unika och betydelsefulla. Det har varit bred uppslutning från olika samhällssektorer och enskilda medborgare har slutit upp och format en kollektiv och fredlig proteströrelse.

Enligt Geidy de Mata, statsvetare från Guatemalas enda offentliga universitet USAC innebär medborgarnas protester en slags utvärdering och bevakning av politikerna, som är unik i landet.

– Att den före detta presidenten och vice presidenten nu ställs inför rätta innebär att de kommande kandidaterna vet att de inte står över lagen, säger de Mata.

Hon och många andra experter hoppas på att den ”medborgarnas massrörelse” som nu satts i rörelse fortsätter att utkräva ansvar av politikerna.

”Oavsett vem som vinner råder det dock fortfarande kris vad gäller styret av landet” sade Frank De La Rue, människorätttsjurist under valvakan i tv-kanalen Guatevision.

En president och exgeneral byts ut mot en komiker från ett parti bildat av före detta militärer. Det är ett valresultat som gör att det är nära till hands att dra en parallell till det italienska begreppet ”gatopardismo” eller ”lampedusiano”, som myntades i början av 1900-talet, och i statsvetenskapliga termer innebär att: ”förändra allt så att inget förändras”.

– Det innebär ett steg bakåt, menar Lolita Chávez.

Det finns dock inget som tyder på att protesterna kommer ebba ut, kanske avta i styrka. De röster som har hörts under våren med krav på djupa förändringar för att på allvar lyfta människor ur fattigdom kommer ingen kunna tysta. Inte ens med våld. Det visar Guatemalas historia.