Ett av de stora feministiska forskningsprojekt som startar i år är Slöja, regnbågsflagga och manga. Om genus, sexualitet, motstånd och gemenskap i en transnationell tid som leds av professor i genusvetenskap Lena Martinsson. Edda Manga talade med henne och Mikela Lundahl som är en av de andra forskarna i projektet.
Projektet Slöja, regnbågsflagga och manga går ut på att följa tre kulturella produkter: en som signalerar religiös tro (slöjan), en som signalerar liberalism (regnbågsflaggan) och en som kan ses som ett postsekulärt fenomen (manga). Genom att se hur dessa används i olika sociala rum (nätet, manifestationer, affärer) och genom att intervjua användare söker forskarna se vilken betydelse dessa produkter får för hur normer omvandlas eller stabiliseras.
Projektet syftar till att fånga något av de transnationella gemenskaper som den globaliserade världen existerar vid sidan av organisationer. Ett uttalat mål är att få kunskap om förändrade genus- och sexualitetsnormer som inte utgår från Europa och väst. Projektet ämnar samtidigt knyta dessa ”kulturella produkter” till marknaden. Hur används och förändras deras betydelse? Vilka möjligheter till motstånd och normförändring finns?
Vi frågade Lena Martinsson och Mikela Lundahl vilken ingång de har till diskussionen om sekularitet och religion.
– Vi är väldigt medvetna om behovet att fördjupa vår kunskap om hur religion och sekularism paradigmet opererar i samtida forskning och samhällsliv. Religion och sekularism kan inte ignoreras i intersektionella köns- och sexualitetsstudier och särskilt inte i forskning om civilsamhället. Det finns också en tendens att förstå såväl feminism som genusvetenskap som djupt förankrade i en sekulär tradition. Den här tendensen gör att en stor del av feminismen och feministiska rörelser blir osynliggjorda eller obegriplig för många. Vi behöver också utveckla redskap för att uppmärksamma de nya transnationella rörelserna som utmanar dikotomier mellan religiöst och sekulärt. Forskare som William E. Connoly och Talal Asad har länge utforskat motsatsförhållandet mellan förmodat sekulära offentligheten och den förmodat privata, Asad studerar vad som fungerar som irrationellt det vill säga myt och religion och att detta också lätt placeras i ickevästliga rum. Vi lär av dem.
På vilket sätt förväntar ni er att projektet ska hjälpa till att problematisera skiljelinjen religion/sekularitet?
– Religion är som allt annat inte en statisk eller oföränderlig enhet utan är mycket relevant att studera för att förstå samtida och framtidens samhälle. Ändå är det fortfarande i hög grad ignorerat av forskare utanför religionsvetenskaper. Det är dock särskilt viktigt för oss att också studera sekularism. Sekularism, skapar sina sammanhang och föreställningar och är inte ett fundament från vilket man kan tolka exempelvis slöjan objektivt eller förment neutralt. I kritiska diskussioner om slöjan återfinns allt som oftast en stark sekulär diskurs. Med de kulturella produkterna slöjan mangan o regnbågsflaggan, vill vi destabilisera dikotomin religion/sekularism, queert, modernt traditionell, samtida ickesamtida, sexualitet och kön. Vi vill utmana en dominant förståelse som formas i en allmän territoriell förståelse av ett sekulärt modernt rationellt Europa och De andra. Vi kommer att utgå från att det vi studerar är samtida oavsett om det är framväxt i en religiös eller sekulär kontext, och kritik växer också fram i religiösa kontexter. Vi vill undersöka hur mening, förskjuts och omvandlas, utmanas, i transnationella kontexter, i olika sammanhang. Vi frågar oss exempelvis vad en Manga iklädd hijab skapar för identitetspositioner? Hur förskjuts mening? Vad händer?
Vad innebär det att studera ”kulturella produkter”?
– Regnbågsflaggan, slöjan och manga utgör alla kulturella produkter som möjliggör transnationella föreställda gemenskaper där kritik, förståelser av genus och sexualitet kan bli till och omvandlas. Det blir därmed också ett sätt att skapa en ny metod att förstå genus och sexualitet. Med dem skapas motstånd, kritik, men de kan naturligtvis också vara konservativa i sitt motstånd. De tre kulturprodukterna ska inte förstås som skilda case, istället kommer alla i forskargruppen att arbeta med dem tematiskt och undersökande. Vi kommer också att arbeta tillsammans och skriva ihop.
Projektet involverar förutom Lena Martinsson också Cathrine Wasshede, Erika Alm, Mikela Lundahl och Mona Lilja, alla knutna till Göteborgs universitet.
