Var fjärde städare har en lön som ligger under eller vid den avtalade lägstalönen. Det visar en sammanställning som tidningen Arbetet gjort. I flertalet låglöneyrken ligger många anställda nära lönegolvet. De kan komma att drabbas om lägstalönerna skulle frysas eller sänkas.
Tidningen Arbetet har sammanställt lönestatisktik från SCB och Medlingsinstitutet för att se hur många som påverkas av avtalens lägstalöner. Sammanställningen innehåller tolv låglöneyrken inom fyra sektorer: Handeln, restaurang, städ och den kommunala sektorn. Inom städ- och restaurangbranschen är det en betydande andel som tjänar mindre än den lägsta lön som kollektivavtalet tillåter.
De som ligger nära eller på lönegolvet skulle drabbas negativt av frysta eller sänkta lägstalöner enligt nationalekonom Agneta Berge.
– Lägstalönerna har stor betydelse för deras löneutveckling. Dessa branscher kännetecknas också av många korta och otrygga anställningar. Det gör att sänkta lägstalöner skulle öppna för lönedumpning, genom att anställda avskedas för att sedan återanställas till den nya, och lägre, lägstalönen, säger Agneta Berge till Arbetet.
Hon anser att de som i första hand påverkas av lägstalönernas nivåer är de som redan i dag ligger nära lönegolvet och inte de nyanlända och långtidsarbetslösa.
– Lönerna är ett trubbigt instrument. De påverkar många, men för att nå de mest utsatta skulle det krävas ett generalhugg. Den frysning av lägstalönerna som ofta diskuteras skulle träffa helt andra grupper än dem som förekommer i debatten, säger Agneta Berge.
