Nils Funcke anser att Karolinskas visselblåsartjänst på flera sätt urholkar den grundlagsfästa meddelarfriheten som ger var och en rätt att lämna ut känslig, exempelvis sekretessbelagd, information för publicering. Den som tar emot tipset har tystnadsplikt.

De som jobbar inom offentlig verksamhet har också ett meddelarskydd enligt vilket en arbetsgivare eller chefer inte får efterforska eller straffa den som talat med medier. Den som bryter mot det förbudet kan dömas till fängelse. Men eftersom den som nyttjar visselblåsarsystemet vänder sig till Karolinska och inte till medierna sätts dessa premisser ur spel. Detta förutom att de inkomna rapporterna räknas som allmänna handlingar, som vem som helst kan begära ut för att läsa.

Nils Funcke konstaterar i en artikel i Vårdfokus att det finns teknik för att spåra IP-nummer och menar att det kan finnas fall där det anses som nödvändigt.

– Föreställ dig en person som själv gjort sig skyldig till korruption men som fått kalla fötter och vill anmäla händelsen via den här tjänsten. Då kanske sjukhuset mer eller mindre blir skyldiga att gå till botten med det, och då kan källan också bli avslöjad. De har i alla fall rätt att göra det, och däri ligger den stora skillnaden gentemot de grundlagsfästa rättigheterna, säger han till Vårdfokus.

Systemet har funnit i ett par månader och en anmälan har gjorts. Den gällde den alarmerande situationen på akutvårdsmottagningen AVA2 som Feministiskt perspektiv tidigare har skrivit om.

Sjukhusets svar löd så här: ”Hej, visselblåsarfunktionen är främst avsedd för att kunna rapportera om allvarliga missförhållanden som korruption eller ekonomisk brottslighet, miljöbrott eller allvarliga former av diskriminering och trakasserier. Så som din rapportering beskriver låter detta som en fråga som du bör ta upp med din chef. Om detta inte går, var vänlig kontakta HR eller ditt fack.”