Vänsterpartiet har i tidigare budgetförhandlingar fått igenom 100 miljoner kronor per år till kvinnojourer, och 10 miljarder till kommunerna. Nu kan Feministiskt perspektiv avslöja att årets budgetproposition innehåller en satsning som ska bidra till att samhällsfunktioner som möter kvinnor utsatta för mäns våld ger bättre stöd och bemötande.

– Det här är en viktig signal både till utbildningsväsendet och till ansvariga myndigheter att se till att man ökar sina kunskaper, sin metodutveckling och att man följer forskning på området och det tycker vi är väldigt viktigt, säger Ulla Andersson (V).

De tio årliga miljonerna kommer att gå till universiteten som utbildar poliser, jurister, socionomer och andra yrkesgrupper som möter våldsutsatta, och de som redan i dag är ute på fältet. Hur långt det räcker är enligt Ulla Andersson en fråga som framtiden får utvisa.

– Det kommer att i vart fall att räcka till väldigt många utbildningsinsatser varje år. Och det är viktigt i sig. Väldigt många kvinnor är utsatta för våld och det är till och med så att kvinnor dör. Tittar vi på vad som har hänt under den processen kan man se att det brister på väldigt många håll och då får man göra vad man kan för att komma till rätta med det, säger hon.

Feministiskt perspektiv har uppmärksammat hur få som gått den särskilda utbildning om sexualbrott som erbjudits domarkåren. Ett initiativ som togs under Alliansens tid vid makten.

Den utbildningen var frivillig. Hur har ni resonerat kring intresset för den här nya utbildningssatsningen och vad som ska få berörda yrkesgrupper att vilja ta till sig den?

– Jag tror att det handlar om flera olika sätt, dels att debatten hela tiden förs tror jag är oerhört centralt och viktigt. Sedan tror jag att det skulle behövas mer av obligatorium i olika former av utbildningar och det är något som Vänsterpartiet har föreslagit inom olika delar av utbildningssystemet, så det tycker jag är rimligt helt enkelt, att om man blir åklagare eller verkar inom andra yrken, så är det oerhört viktigt att man har kompetens och ser, och kan göra bedömningar kring, mäns våld mot kvinnor.

Ett argument som förts fram mot olika former av genusutbildningar inom rättsväsendet är att sådan kompetens skulle kunna påverka yrkesutövares omdöme. Hur kan sådant bemötas?

– Ja, det var en svår fråga. Det kanske kommer som argument för att det är en så pass feministisk fråga, men det är en väldigt udda ingång. Det är väl klart att man behöver ha kunskap för att kunna göra sitt arbete i en yrkesutövning.

– Det kan inte vara så att kvinnor ska leva under hot om våld, då får man se till att på olika sätt vidta åtgärder.

Regeringen har kritiserats för att sakna konkreta förslag när det gäller bland annat våld inom samkönade relationer. Är det något som har diskuterats när det gäller den här satsningen?

– Nej, utan den här satsningen har vi gjort med perspektivet mäns våld mot kvinnor. Visst förekommer det våld även inom samkönade relationer. Så är det ju. Men vi har haft koncentrationen på mäns våld mot kvinnor och det är även där det huvudsakliga våldet i nära relationer sker, men även i samkönade relationer är det självklart allvarligt.

Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

I kombination med andra satsningar som Vänsterpartiet drivit igenom – 100 miljoner till kvinnojourerna varje år, och de 10 årliga miljarderna till kommunsektorn – finns goda möjigheter att förbättra arbetet mot mäns våld mot kvinnor, menar Ulla Andersson. Hon ser också satsningen som en del i en större helhet där det finns grupper av kvinnor vars frihet beskurits på grund av ekonomisk utsatthet.

– Jag undrar om det någonsin drivits så mycket feministisk ekonomisk politik i Sverige någon gång. Jag tycker vi har drivit igenom väldigt många bra reformer i förhandlingarna med regeringen, bland annat det vi har presenterat i dag (på onsdagen, red anm) om underhållsstöd, höjd sjukersättning, höjt bostadstillägg och bostadsbidrag och flerbarnstillägg. Så det går i rätt riktning men mer behövs.