Särskild prioritet till kvinnor och medföljande barn bland kvotflyktingar, en pension som går att leva på för alla kvinnor, stärkt sexualundervisning och stopp för sexuella trakasserier i skolmiljöer – det är några av kraven som ställs i den skuggrapport om hur Sverige efterlever FN:s kvinnokonvention som överlämnades till jämställdhetsminister Åsa Regnér på onsdagen.
Vart fjärde år redovisar regeringen sitt arbete med att leva upp till åtagandena om att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor, i enlighet med kvinnokonventionen (CEDAW enligt den engelska förkortningen). Den 18 februari ställs regeringen till svars inför FN:s kvinnokommitté i Geneve, som inte bara tar regeringars uppgifter i beaktande. Även civilsamhället ges möjlighet att komma till tals. Sveriges Kvinnolobby och CEDAW-nätverket har inom ramen för den här processen tagit fram en skuggrapport med 61 krav på åtgärder för att nå jämställdhet.
Skuggrapporten Vad krävs för att Sverige ska leva upp till FN:s Kvinnokonvention? överlämnades till jämställdhetsminister Åsa Regnér på onsdagen under Jämställdhetsdagarna i Malmö. Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby, konstaterade i ett pressmeddelande att mycket återstår att göra, trots att konventionen trädde i kraft för över 30 år sedan.
– Särskilt brådskande är det att öka kvinnors ekonomiska självständighet. Utrikes födda kvinnor och äldre kvinnor är två grupper som måste prioriteras. Det är också akut att förövare i sexualbrottsfall ställs till svars. Antalet åtal och domar förblir de samma år efter år, trots att anmälningarna av sexualbrott fortsätter att öka.
Samtidigt skickades rapporten till FN:s kvinnokommitté, och Sveriges Kvinnolobby och CEDAW-nätverket kommer att finnas på plats under förhöret den 18 februari.
– Vår rapport är en uppmaning till regeringen att omsätta sina löften i konkret handling. Kunskapen om och implementeringen av kvinnokonventionen måste öka bland samhällets institutioner och det behövs en bättre styrning av jämställdhetspolitiken. Vi har länge framfört behovet av en särskild jämställdhetsmyndighet, säger Clara Berglund.
