43 procent av de 207 000 barn som får fullt underhållsstöd från Försäkringskassan, skulle få mer i underhåll om föräldrarna själva kom överens om summan, baserat på barnets behov och föräldrarnas betalningsförmåga. Det konstaterar Försäkringskassan som nu informerar om de nya regler i lagstiftningen gällande underhållsstöd som trädde i kraft 1 april.
Varje år berörs cirka 50 000 barn av en separation och i dag lever cirka 500 000 barn i Sverige med särlevande föräldrar. Det är föräldrarna som har huvudansvaret för sitt barns försörjning och det är barnets bästa som ska stå i fokus.
– Många föräldrar, som i dag inte bor med sina barn, stöttar inte boendeföräldern och barnet med ett rättvist underhåll. Det leder till att boendeföräldern behöver söka underhållsstöd från Försäkringskassan för att klara barnets försörjning, säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Det underhållsbidrag som föräldrarna själva ska komma överens om ska grundas på vad barnet faktiskt kostar, liksom vad föräldrarna tjänar. 90 procent av de barn som finns i de lägsta inkomstgrupperna skulle kunna få cirka 1 100 kr mer per månad om man räknade på det sättet.
– Det är hög tid att skrota myten om underhållsstödet på 1 573 kronor som en norm för hur stort underhållsbidraget ska vara. Självklart ska Försäkringskassan finnas till hands om föräldrarna inte kan lösa situationen, men i första hand ska föräldrarna själva ta ansvar för sitt barns försörjning, säger Niklas Löfgren.
Den 1 april tillkom nya regler i lagstiftningen gällande underhållsstöd. En del är att Försäkringskassan genom information och stöd ska hjälpa föräldrar att själva komma överens om underhållsbidrag för sina barn. En annan förändring är att Försäkringskassan inte längre kommer att betala ut något underhållsstöd om en underhållsskyldig förälder har betalat till Försäkringskassan i rätt tid i minst sex månader i följd.
På Sveriges Makalösa föräldrar tror man inte att förändringarna kommer att leda till någon reell förbättring:
– Så länge det inte finns något som säger att man ska betala mer utifrån inkomst och förmåga tror vi inte att det kommer att falla så väl ut. Många föräldrar skulle fortsätta att betala minimum då det tyvärr är många som tänker att underhållet inte ska bli en fördel för den andra föräldern. Man tänker inte på att det skulle gynna barnet, säger organisationens generalsekreterare Catarina Danso till Feministiskt perspektiv.
Danso tror inte heller på beslutet att låta föräldrar själva ta större ansvar för transaktioner sinsemellan:
– Dessutom är många föräldrar rädda att gamla konflikter ska blomma upp igen och att pengar uteblir när man ska sköta det själv. Betalningen har fungerat bra tack vare att det går genom Försäkringskassan.
