Almedalsbubblan, dag 3: Förändringarna av asylrätten har satt sin prägel på Almedalen i år, både vad gäller det som sägs – och inte sägs. Ulrika Westerlund har lyssnat på två partiledares tal, varit på Nikodemussamtal i Domkyrkan och lyssnat på utfrågningar i Migrationsverkets tält.
”Liberalismen är en radikal ideologi, problemet är att Folkpartiet inte är det”. Så citerade kyrkans representanter Birgitta Ohlsson under söndagskvällens Nikodemussamtal i Domkyrkan. Citatet var minst 15 år gammalt menade Ohlsson, ”men jag står för det”. Och det blev ett något radikalare samtal med Birgitta Ohlsson i Domkyrkan, än vad såväl Jan Björklund som Annie Lööf presterade från Almedalsscenen.
Nikodemussamtalen är en tradition under Almedalsveckan. Till Domkyrkan bjuds en representant för dagens parti in för ett politiskt och personligt samtal tillsammans med några av kyrkans representanter. Samtalet med Ohlsson handlade en hel del om hennes val att som enda liberal rösta nej till förändringarna av asylrätten, men också om rasism, Sverigedemokraterna, populism och näthat.
– Jag skulle kunna ge ut en bok med rubriken ”Män skriver till Birgitta Ohlsson”. Det är många som hör av sig. Och de är inte anonyma längre, de står numera för sitt hat med sina namn. Klimatet har hårdnat på många sätt. Om jag jämför med 90-talet, så har vi nu till exempel också ett ännu större krig som människor flyr från och ett ännu mer rasistiskt parti i Sveriges riksdag.
Sämre koll nu
Det hårdnade klimatet syns på fler sätt i Almedalen i år. Migrationsverket storsatsar med massor av informationsseminarier om vad som kommer gälla med den nya lagen. Under måndagseftermiddagen ordnades utfrågning av generaldirektören Anders Danielsson och av migrationsminister Morgan Johansson. Som bakgrundsdekor på scenen syntes bland annat myndighetens hashtag #NyVerklighet, en ärlig beskrivning av situationen. Utfrågare var Claes Elfsberg och det stod klart att myndigheten varit mycket kritisk till förändringarna.
– Vi har under hela den tid då den här nya lagen tagits fram framfört vår kritik, till exempel i vårt remissvar. Bland annat har vi pekat på att vi på myndigheten nu kommer att få bilda praxis själva i en del fall, där inga av dessa kommer att hinna tas upp av domstol under dessa tre år med den tillfälliga lagen. Lagstiftaren har inte gett oss tillräckligt mycket att jobba med – och lagen togs också fram under väldigt kort tid. Men vi är en myndighet, så vår roll nu är att vara lojala med det fattade beslutet, sade Anders Danielsson bland annat. Han konstaterade också att myndighetens möjligheter att hålla koll på utvecklingen vad gäller antalet människor som är på flykt genom Europa är andra nu än vad de var tidigare under hösten:
– Vi infiltrerar inte smuggelnätverk och eftersom det är dem som människor nu kommer att vända sig till, så har vi nu mycket sämre koll på läget än vad vi hade i höstas.”
Birgitta Ohlsson förklarade i Domkyrkan varför hon tryckte på nej-knappen:
– När vi gjorde överenskommelsen om migrationsfrågor med regeringen förra hösten så var vi överens om att det permanenta uppehållstillståndet skulle behållas för barnfamiljer. I lagförslaget var detta borta, då bröts ju det som jag tyckte att vi var överens om. Dessutom har möjligheten för personer att få asyl som ”övriga skyddsbehövande” tagits bort, vilket försvårar eller gör det omöjligt för till exempel många hbtq-personer att få asyl i Sverige. Jag kunde inte rösta ja till det.
Vad som inte nämndes
Jan Björklund levererade tidigare under kvällen ett tal som bara kan beskrivas som typiskt Björklundskt. Det var vikten av ett starkt EU, kamp mot terrorn, stärkt försvar och att stå upp mot hotet från Putin. På talarstolen stod ”Tillsammans i Europa” och lyssnarna tilltalades som ”Europavänner”. Talet sades ha skrivits om helt efter Brexit – kanske var det så. Och om den tillfälliga lagen sades inget.
Dagen efter var det Annie Lööfs tur att tala i Almedalen. Terrordåden i bland annat Orlando, Istanbul, Bryssel och Bagdad nämndes inledningsvis, och centerledaren talade klarspråk om Trump när hon beskrev hans retorik som ”rasistisk, sexistisk och islamofob”. Annars blev det ett tal som uppehöll sig mycket vid klassiska centerfrågor om jobb, småföretagare och rut-avdrag, men också innehöll ett längre, lite mer överraskande, inlägg om kamp mot könsstympning av kvinnor. Varför just denna fråga valts ut till årets Almedalstal framgick inte – men det är ju i alla fall sannolikt att alla som lyssnade höll med om att könsstympning inte är acceptabelt. Kanske var det anledningen till att Centerpartiets ställningstagande att rösta nej till den tillfälliga lagen inte nämndes – här finns sannolikt varierande uppfattningar också bland partiets väljare.
Politiker ska ta människors ”största längtan och största oro” på allvar, menade Birgitta Ohlsson i Domkyrkan, ”men all ogrundad oro ska inte tas på allvar eller spelas på. Vi politiker måste leda opinionen också, inte bara folket”.
