Vid årsskiftet vill regeringen återinföra årliga lönekartläggningar och istället för kravet på en handlingsplan för företag med minst 25 anställda ska alla arbetsgivare med minst 10 anställda dokumentera sitt arbete för jämställda löner.
Sveriges radio rapporterar att förslaget, som lämnas över till lagrådet i dag, har stöd av en majoritet i riksdagen.
En invändning från motståndarna till förslaget, samtliga allianspartier utom Liberalerna, är att den administrativa bördan för mindre företag ökar. Alice Bah Kuhnke, ansvarig för diskrimineringsfrågor i regeringen, säger till Sveriges radio att kostnaden för att genomföra lönekartläggningarna minskar i takt med att arbetet blir del av företagens vardagliga rapportrutiner.
Den fackliga centralorganisationen TCO, som drivit frågan länge välkomnar förslaget. I utredarbloggen uppmärksammar Ulrika Hagström också att kravet på att bedriva förebyggande och främjande arbete, föreslås införas för samtliga sju diskrimineringsgrunder som en positiv del av förslaget. Däremot beklagar TCO att någon möjlighet till så kallad semidispositivitet inte finns med.
– En semidispositiv lagstiftning ger parterna möjlighet att i kollektivavtal förhandla fram alternativ till lagen. Med en sådan möjlighet skulle parterna stimuleras till att vidare utveckla det förbyggande arbetet, säger Thomas af Bjur, ansvarig för ekonomi, jämställdhet och mångfald på TCO.
Fackförbundet Vision, vars medlemmar finns kommuner, landsting och regioner, välkomnar också lagförslaget, men ser behov av ytterligare skärpningar om det ska få effekt eftersom det är många som inte lever upp till dagens – betydligt mindre omfattande – krav. Färre än var femte medlem svarade i en enkät i somras ja på frågan om deras kommun, landsting eller region gör lönekartläggningar med ett innehåll som lever upp till de krav som lagen ställer.
Enkäten visar att:
Mer än var femte kommun, landsting eller region gör löne¬kartläggningar mer sällan än vad den nuvarande lagen föreskriver.
Var sjätte kommun, landsting eller region gör så dåliga lönekartläggningar att det inte går att utläsa om det finns osakliga löneskillnader.
I fler än åtta av tio kommuner, landsting eller regioner kan facket bara delvis eller inte alls påverka arbetet med lönekartläggningar.
– Vision anser att lagen behöver skärpas på en rad områden. Det gäller till exempel frågan om hur lönekartläggningen ska göras, hur samverkan med fackliga företrädare ska se ut, kvaliteten på analysen och vilka sanktioner som kan vidtas när lönekartläggningarna inte utförs som de ska, säger Veronica Magnusson, Visions ordförande, i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Lagen behöver också bringa klarhet i vilken myndighet eller instans som har uppdraget att bedöma kvaliteten och besluta om åtgärder vid brister. Först då kan vi på allvar använda årliga lönekartläggningar som det är tänkt, nämligen för att åtgärda de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män, avslutar Veronica Magnusson.
