Botkyrka kommun har planer på att samla in uppgifter om religion, sexuell läggning och hudfärg – så kallad jämlikhetsdata. Detta för att lättare identifiera vilka grupper som utsätts för diskriminerande behandling och för att i en förlängning motverka diskriminering. Frågan är kontroversiell och kritiska röster menar att grupper kan komma att pekas ut som bärare av politiska problem.
Majoriteten av Botkyrkaborna har utländsk bakgrund. Kommunen är den första i landet som vill mäta diskrimineringen mot olika grupper genom så kallad jämlikhetsdata. Men först krävs en grundlig utredning som nu ska inledas. Tidigast år 2017 kan jämlikhetsdata bli verklighet.
Metoden används i dag av länder som USA, Brasilien och Finland. Men inte i Sverige. I dag kan Sveriges kommuner bara få fram data om kön, ålder och utländsk bakgrund. De andra diskrimineringsgrunderna såsom hudfärg, sexuell läggning eller religion går det inte att få någon information om.
Fördjupad analys av ojämlikhet
Botkyrka kommuns motivering till att börja använda sig av jämlikhetsdata är att ta fram kunskap för att följa upp och utveckla mer jämlika kommunala verksamheter med mer jämlika livschanser för Botkyrkaborna oavsett grupptillhörighet.
Kommunen tar redan i dag fram data för att förbättra organisationens kunskap om jämlikhet och ojämlikhet mellan grupper men saknar data för vissa lagstadgade diskrimineringsgrunder och andra grupper.
– Vi behöver få en fördjupad analys av ojämlikhet. Det är ett verktyg för att se om det finns grupper inom kommunen som vi i dag inte förhåller oss till, säger Helena Rojas, utvecklingschef på Botkyrka kommun.
Paulina de los Reyes är professor vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms universitet och vill lyfta fram vikten av att ha ett maktperspektiv.
– Förslaget adresserar problemet med rasism och ojämlikhet, men det kan finnas en övertro på vad siffrorna kan göra. Det handlar inte om kunskap och registerdata utan snarare om strukturella maktproblem, vilket man måste ta med i beräkningen, säger Paulina de los Reyes till Feministiskt Perspektiv.
Viktigt med maktperspektiv
Paulina de los Reyes poängterar vikten av att betrakta maktstrukturer.
– Det är viktigt att ta hänsyn till maktrelationer, annars riskerar vissa grupper att pekas ut och bli bärare för politiska problem.
Helena Rojas på Botkyrka kommun säger att både kvantitativa och kvalitativa aspekter kommer att beaktas, och att det är viktigt att komma ihåg syftet med arbetet.
– Det finns alltid en risk att peka ut vissa grupper som problem när det kommer till statistik. Därför är det viktigt att poängtera att vi gör det här utifrån ett människorättsperspektiv. Vi kommer att arbeta både kvalitativt och kvantitativt och vi har en interkulturell strategi med maktdimensioner inblandade. Så maktrelationer beaktas i och under arbetet, säger Helena Rojas.
Inte fråga om något register
Jämlikhetsdata baseras på anonyma enkätundersökningar som inte ska kopplas till enskilda individer. Helena Rojas säger att det inte handlar om ett införande av ett nytt register.
– Jämlikhetsdata har inget med register och folkbokföring att göra. I jämlikhetsdata tillämpas, till skillnad från folkbokföring, så kallad självkategorisering som innebär att individer själva bedömer sina grupptillhörigheter. Detta för att vi ska kunna följa utvecklingen på strukturell nivå. Anonymiteten kommer vara säkrad. Syftet är att skapa ökad jämlikhet mellan olika grupptillhörigheter, inget annat.
Rosita Grönfors från Romska och resandes kvinnoorganisationen riktar kritik mot ett eventuellt införande.
– Vi har stor erfarenhet av systematisk datainsamling. Anonymiteten kanske inte alls är säkrad. Varför skulle vi lita på kommunen när vi inte kan lita på polisen? säger Rosita Grönfors till Feministiskt perspektiv.
