Det har nu kommit fram att avgörande för att en ny rättegång skulle hållas var att en appellationsdomstol tillåtit vittnesmål från två personer som målsäganden hade haft en sexuell relation med. Dessa vittnesmål innebar att stor fokus lades på kvinnans sexuella historia, med frågor om sexuella partners, vilka sexuella positioner hon föredrar, liksom hur hon pratar under sex.

Den brittiska lagen Section 41 i Youth and Criminal Evidence Act 1999 begränsar vad man får fråga en målsägande i ett sexualbrott vad gäller hens sexvanor. Lagen infördes bland annat i syfte att göra upp med föreställningen att en sexuellt aktiv kvinna med flera partners till exempel är mindre sannolik att säga nej till sex, rapporterar The Guardian. Det finns tillfällen då det ändå går att göra avsteg från den begränsningen, som när det gäller frågan om samtycke. Evans har hela tiden hävdat att han har haft sex med samtycke med målsäganden. Målsäganden har hela tiden sagt att hon inte minns något från natten, och åklagarsidan, liksom domaren i den första rättegången, har hävdat att kvinnan var för berusad för att kunna ge sitt samtycke.

Oroar kvinnojourer

Dagen innan den friande domen kom släpptes ny statistik över antalet polisanmälda våldtäkter i landet, siffrorna visar att polisanmälningarna har mer än fördubblats på fyra år, från 10 160 åren 2011-2012 till 23 851 åren 2015-2016. Även våldtäkt av barn har nästan fördubblats, från 5 878 till 11 947. Samtidigt har de fällande domarna sjunkit, 2011-2012 ledde elva procent av de polisanmälda våldtäkterna till fällande dom, nu har det sjunkit till 7,5 procent. Ett av skälen till den kraftiga ökningen av de polisanmälda våldtäkterna tros vara att fler vågar anmäla. Flera kvinnojourer har nu uttalat stor oro för konsekvenserna av apellationsdomstolens beslut att tillåta vittnesmål om målsägandens sexuella historia. Polly Neate från Women’s Aid varnar för att fallet kan leda till färre polisanmälningar: ”Bara den här veckan visar siffror från åklagarmyndigheten att en fjärdedel av alla kvinnor inte går vidare med fallen. Om du tittar på den kraftiga malströmmen i det här fallet, så är det inte svårt att förstå varför. En kvinnas tidigare sexuella historia har ingen relevans i huruvida de har eller inte har varit utsatta för våldtäkt. Det finns ett stort behov att utmana dessa utbredda kulturella antaganden som likställer en kvinnas tidigare sexuella historia med sannolikheten att hon utsatts för våldtäkt.”

Rachel Krys från End Violence Against Women Coalition säger till The Guardian att hennes organisation är mycket oroliga för att beslutet blir ett prejudikat: ”Dessutom så finns det rapporter om att försvaret erbjöd en ”gåva” för sådana vittnesmål. Det är extremt oroväckande. Vi kommer att gå igenom fallet i sin helhet och kan komma att kontakta åklagarmyndigheten och regeringen om aspekter av det här fallet som väcker frågor.”

Evans försvar har haft tillgång till en PR-byrå, stora resurser och utfäste efter att domen 2011 föll en belöning på 50 000 pund till den som hade information som skulle ledde till hans frikännande. Från åklagarhåll menar man att det finns saker som tyder på att de två nya vittnena har ”matats” med information från Evans försvar, något försvaret förnekat. En uppgift som juryn i fallet inte fick höra var hur Evans fästmö Natasha Massey kontaktat ett av åklagarens vittnen Gavin Burrough där hon påtalat belöningen om 50 000 pund för den som kunde ge information som kunde leda till Evans friande. Burrough var ett av åklagarsidans vittnen. Han jobbade på hotellet natten och har vittnat om hur kraftigt berusad kvinnan var då hon kom till hotellet. Åklagarsidan har anklagat Massey för att ha försökt påverka Burrough till att ändra sitt vittnesmål så att det skulle tala för Evans. Evans har hävdat att kvinnan inte var särskilt berusad. Domaren i förra veckans rättegång har dock avfärdat åklagarsidans argument att Massey skulle ha försökt muta Burrough.

Hat- och hotkampanj

Det var i maj 2011 som 19-åringen som jobbade som servitris vaknade upp ensam i ett hotellrum utan att veta hur hon hade hamnat där. Hon gick till polisen och snart greps Evans och en kamrat till honom. Vad som hade hänt på hotellrummet reddes ut i rättegången som inleddes i juli det året och David Conn, sportjournalist på The Guardian berättar om händelseförloppet i en artikel med rubriken ”In the Ched Evans case the victim must always be remembered” (I Ched Evansfallet måste offret alltid kommas ihåg). Evans kamrat Clayton McDonald, också en fotbollsspelare, hade stött på en väldigt full 19-åring vid fyratiden på ett snabbmatsställe och i en taxi till ett hotellrum skickade han ett sms till Evans om att han hade en tjej med sig.

När Evans kom till hotellrummet hade McDonald sex med flickan, Evans hävdar dels att han inte talat med henne, dels att hon gav samtycke till att han skulle ”få delta”, ett samtycke som rätten menade inte hade skett eftersom hon var för full och inte kunde ge samtycke. Domaren i den ursprungliga rättegången sade när han meddelade domen om fem års fängelse att övervakningskameror visat att kvinnan var kraftigt berusad och: ”som juryn har funnit, var hon inte i tillstånd att ha samlag” och ”när du kom till hotellet måste du ha förstått det”. Men den nya domen menar alltså att kvinnan inte var för full för att ge sitt samtycke, och Evans frias från våltäktsanklagelserna.

Kvinnan i fallet har länge fått utstå svåra trakasserier. Hennes namn har flera gånger publicerats, hon har på grund av hotbilden varit tvungen att flytta fem gånger under den här tiden och hon har tvingats byta namn. Nu har Jean Hatchet, pseudonymen för en feminist som har följt fallet – och som själv utsatts för hot och hat då hon stått upp för målsäganden på nätet samt tidigare kampanjat mot att Evans skulle få nya fotbollskontrakt efter fängelsestraffet – startat en insamling vars pengar ska gå dels till kvinnan dels till kriscenter för våldtagna, Rape Crisis.