Poddarna Arga flickor och Raseriet och journalisterna Lisa Bjurwald och Alexandra Pascalidou kan vinna Stora Feministpriset 2016. Det står klart sedan nomineringsförfarandet avslutades i fredags. En stark uppställning, konstaterar Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.
I fredags löpte nomineringstiden ut för Stora feministpriset 2016 och i dag kan vi presentera de utvalda finalisterna: Poddarna Arga flickor och Raseriet och journalisterna Lisa Bjurwald och Alexandra Pascalidou. Podden Arga Flickor görs av Nora Dome Nelson och Wendy Francis, som också skriver i Feministiskt perspektiv. Bakom podden Raseriet står journalisterna och kusinerna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby.
– Det har inkommit många nomineringar och precis som vid första tillfället så saknas det inte aktörer att välja emellan, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt.
Stora feministpriset delades ut första gången i januari 2016 och är ett årligt återkommande pris vars syfte är att uppmärksamma en person eller en medieaktörs insats inom offentligheten som på ett berikande vis testat gränser för vad journalistik och debatt kan vara – och som därigenom medverkat till en demokratisk utveckling av både kår och läsare.
– Vi är mycket glada att så många hörsammat möjligheten att nominera kandidater till priset och kan konstatera att det är en stark uppställning nominerade – alla med en relevant och aktuell anknytning till tryckfrihetsförordningen som firat 250 år under 2016.
Förra årets pristagare var mediekollektivet Rummet, som belönades för arbetet med boken Rummet som utkom 2015. Priset är på 5 000 kronor och årets vinnare presenteras den 25 januari 2017.
Nytt för i år är vad redaktionen kallat Hedersomnämnande. Här återfinns Streetgäris initiativ Pensionsrättvisa samt Civilsamhället:
– Bland de nominerade hittade vi organisationer och initiativ som definitivt spelat en viktig roll under året men som inte lät sig sorteras in under benämningen ”medieaktörer”. Vi vill ändå passa på att lyfta Pensionsrättvisa och Civilsamhället och har därför lagt till ett Hedersomnämnande i årets presentation, säger Anna-Klara Bratt.
NOMINERADE TILL STORA FEMINISTPRISET 2016:
Arga flickor
Arga flickor är en podd som drivs av journalisterna Wendy Francis och Nora Dome Nelson. Arga flickor startade på Stockholm lokalradio. Under 2016 ville programledarna utveckla konceptet till en större rörelse av rasifierade röster och har sedan dess gått sin egen väg. Arga flickor verkar i skärningspunkten mellan aktivism, journalistik, opinionsbildning och underhållning i en ständig dialog med lyssnarna. Som en levande ledarsida för 2000-talet, utan pekpinnar.
Raseriet
Raseriet är en samtalspodd där journalisterna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby avhandlar ämnen som är kopplade till populärkultur, relationer och rasism och som låter världspolitik och debatt göra varje lyssnare till expert. Raseriet är en modig podd med attityd och humor som mer än en gång lyft angelägna frågor som saknats i övriga Mediesverige.
Lisa Bjurwald
Lisa Bjurwald är journalist och författare och har bland annat skrivit om näthat, jämställdhet i mediebranschen och modern slavhandel. Hon driver också den feministiska mediepodden Atladottir & Bjurwald tillsammans med Margret Atladottir på Aftonbladets Politism. Under 2016 var hon initiativtagare till höstens uppmärksammade protest mot Bokmässan och beslutet att låta en nazistisk tidning ställa ut bland övriga mässdeltagare. Över 2 000 kulturarbetare och organisationer skrev under protesten som krävde en nazifri bokmässa 2017.
Alexandra Pascalidou
Alexandra Pascalidou är journalist och författare, programledare och debattör vida känd för sitt antirasistiska och feministiska engagemang. Under 2016 gjorde hon starkt avtryck bland annat med SVT-serien Vi kallas tiggare i vilken hon följde flera rumänska romer i sin kamp för överlevnad. Pascalidou har under samma tid också låtit svåra frågor få ta tid i debattserien P1 Debatt i vilken samtalet flyttat ut ur Radiohuset för att välkomna allmänheten.
HEDERSOMNÄMNANDE:
Pensionsrättvisa
Pensionsrättvisa är ett initiativ startat genom nätverket StreetGäris som tycker att pensionssystem i dag är diskriminerande och vill att alla ska ha rätt till en värdig pension.
I dag lever över 231 500 personer i Sverige under EU:s fattigdomsgräns, majoriteten av dessa är kvinnor. Grupper som riskerar att bli fattigpensionärer är funktionsvarierade utanför normen, utlandsfödda, de som har haft ett låglöneyrke, enbart haft svarta jobb eller varit utan tjänstepension, varit sjukskriven, arbetslös eller enbart haft möjlighet att arbeta deltid. Pensionsrättvisa arbetar för jämlika pensioner, att alla ska ha rätt till en värdig pension.
Civilsamhället
Under hösten 2015 uppmärksammades ”civilsamhället” stort då det snabbt kom på fötter när människor på flykt från krigets Syrien nådde Sveriges gränser. ”Volontären” utnämndes internationellt till utmärkelser och priser när året var till ända. Men arbetet av de som ryms inom paraplybeteckningen ”civilsamhället” är inte slut. Till insatserna för människor på flykt lades under 2016 ett intensivt arbete med att mota de så kallade tillfälliga förändringarna i asyllagstiftningen som sedan antogs av riksdagen i juni. Trots nederlaget står Civilsamhället fortfarande för betydande insatser, såväl i flyktingläger, längs flyktvägar och på inhemska flyktingförläggningar. Civilsamhället förtjänar ett eget omnämnande när 2016 läggs till handlingarna.
