Under förra veckan gick regeringen ut med att de tänker bygga om det gamla Kirsebergsfängelset i Malmö till förvarsplatser för flyktingar. Det innebär att förvarsplatserna i Sverige ökar markant – från dagens 250 till 350 platser.
Inrikesminister Anders Ygeman och justitieminister Morgan Johansson ser inte byggnadens historia som något problem.
– Förvaren är låsta anläggningar. Det är fängelselika miljöer, det ska man vara medveten om, kommenterade Morgan Johansson till SVT i samband med att de gick ut med pressmeddelandet.
Strategin möter motstånd
Enligt ministrarna ska nya förvarsplatser hindra asylsökande som får avslag att gå under jorden – en politisk strategi som mötts av protester både i och utanför Sverige. I lördags var det ”Transnational day of solidarity with people in detention”. Aktivister över hela världen uppmanades att protestera mot att flyktingar fängslas. I Sverige hölls det bland annat en manifestation utanför förvaret i Märsta, som möttes av applåder från besökare som var på väg in i byggnaden.
Även i Malmö har planerna på ett nytt förvar mötts av motstånd.
Aktivisterna i Aktion mot deportation startade i samband med att regeringen gick ut med sitt förslag ett evenemang, där de bjöd in folk till att protestera. En av initiativtagarna är Alma Diaz Rämö som tidigare har varit med och arbetat med asylrättsfrågor i Asylgruppen och Folkkampanj för asylrätt.
– Vi vill främst medvetandegöra människor om vad förvar är. Det är inte så känt eftersom det tidigare har varit en väldigt gömd och dold del av politiken, säger hon.
Tidigare har förvar förlagts utanför städer eller i industriområden.
Att det nu kommer att placeras centralt i Malmö talar sitt tydliga språk, menar Alma Diaz Rämö.
– Det är en väldigt stark signal om att regeringen förbereder en striktare deportationspolitik. De vill signalera att människor inte ska söka skydd här och bestraffa människor som är på flykt.
Konventioner att följa
Alma Diaz Rämö poängterar att platsen är viktig. Medan politiker försöker neutralisera fängelsebyggnaden som en plats för flyktingar så vill aktivisterna påvisa hur ett gammalt fängelse nu blir ett nytt fängelse – fast för människor som inte har begått något brott.
– Sverige har skrivit på flykting- och barnkonventionen och ska ge skydd till de som behöver. Då bör man följa det.
Om du fick presentera ett alternativt förslag till regeringen, hur skulle det se ut?
– Överlag handlar det om omfördelning av resurser och att ändra retoriken i samhället. Vi måste fråga oss: är vi verkligen i en kris, eller är det bara det att resurserna inte omfördelas rätt?
På tisdagskvällen höll Aktion mot Deportation i ett första möte på Kontrapunkt för att diskutera planerna för fängelset. Alma Diaz Rämö hoppades inför mötet på stor uppslutning och kreativa idéer.
– Vi kan göra i princip vad som helst för att uppmärksamma detta.
