Kvinnor omringades av män som överföll dem i Köln under nyåret. Sedan dess har berättelserna om sexuella trakasserier i olika kontexter strömmat fram. En tidigare ouppmärksammad nyhet om att unga flickor har blivit sexuellt ofredade på We are Sthlm plockades upp och påstådd mörkläggning har debatterats. Välkommen till patriarkatet! Här kommer två förslag som kan lösa problemen som inte lutar sig på rasism.
Snart (1 februari, reds anm) kommer ett utlåtande från den parlamentariska kommitté som bland annat utreder om Sverige ska få en samtyckeslag. En samtyckeslag skulle innebära att alla innan de har sex med en person får lov att försäkra sig om att hen verkligen vill ha sex. En sådan lag skulle kunna underlätta en rättegång för ett våldtäktsoffer. Det är en av åtgärderna som jag hoppas kommer det här året för att minska antalet våldtäkter i Sverige. Det andra som måste hända är att vi på riktigt börjar diskutera att vi lever i en våldtäkskultur.
Vi som samhälle måste sluta glorifiera våldtäkt i tv-serier, böcker och annat som vi konsumerar. Och vi måste sluta att försköna problematiska relationer i populärkulturen med argument som ”det är kärlek som trotsar alla gränser.” De här problematiska relationerna finns överallt i kulturen, några exempel är Fifty Shades of Grey, Skönheten och odjuret, The Vampire Diaries, Twilight, Jane Eyre och Game of Thrones.
Relationerna följer oftast ett mönster som ser ut så här; en ung oskuldsfull kvinna träffar en rik och mystisk man som bär på ett mörkt förflutet. Och under berättelsens gång lär flickan känna den man som ”finns under ytan” och det hela slutar med att mannen har förändrats tack vare kvinnans kärlek. Den här mallen för att skriva en romantisk historia kommer från en bok; Pamela or virtue rewarded, i översättning Pamela eller dygdens pris, av Samuel Richardson som publicerades 1740.
En sak som få verkar veta är att de här problematiska relationerna i populärkulturen speglar verkliga våldsrelationer. Många kvinnojourer i Sverige jobbar efter en modell som kallas normaliseringsprocessen. Det är en process som beskriver hur mannen i en våldsrelation bryter ned kvinnan. Processen kan samman fattas i tre steg. Kontroll, isolering och växling mellan värme och våld.
Skönheten och odjuret är skolboksexemplet på det här. Odjuret kontrollerar allt Belle gör genom att isolera henne i ett slott helt ensam. Han växlar hela tiden mellan värme och våld mot henne och får henne att stanna eftersom att han är snäll ibland. I Twilight-böckerna är det mer subtilt, men att Edward inte vill låta Bella besöka Jacob (hennes bästa vän) och sedan har sönder hennes bil så att hon inte kan åka dit passar definitivt in i kategorierna kontroll och isolering. Edward växlar också mellan värme och våld mot Bella under seriens gång. Men våldet tar sig inte fysiska uttryck, utan vampyrismen används som en ursäkt till varför Edward ibland beter sig som ett svin mot Bella för att i nästa stund säga henne att hon är hans livs kärlek.
Att vi glorifierar problematiska relationer i filmer, böcker och på tv påverkar hur vi agerar mot varandra. De uppmärksammade sexuella ofredandena på We are Sthlm bekräftar det här. Den nya lagstiftning som kan komma att bli verklighet är ett steg i rätt riktning, men det behövs mer, en kunskap om att patriarkatet påverkar allt i samhället. Och framförallt en förståelse för att en film eller en bok aldrig bara är just det- en påhittad historia.
