En bred och inkluderande jämställdhetsstrategi, antagande av Istanbulkonventionen, sexköpslagar i fler EU-länder och en feministisk asyl- och migrationspolitik – de prioriteringarna vill Jytte Guteland (S) lyfta inför hösten i EU-parlamentet, där det gäller att vinna terräng efter en sommar ”med militärkupp i Turkiet, terrordåd i Nice, i Orlando, i Baghdad och på flera platser i Tyskland, Brexit, Trump, högerextrema på framfart i flera EU-länder”.
Nu startar arbetet i EU-parlamentet efter semestern för oss parlamentariker, som är lediga sent i augusti när övriga Sverige börjar återvända till jobbet. Skönt när vädret är varmt, men dystert när de allt kyligare vindarna och regnet påminner om höstens annalkande.
När nu det politiska livet snart rullar igång igen, tänker jag på sommaren som varit och hur overklig den tett sig. Militärkupp i Turkiet, terrordåd i Nice, i Orlando, i Baghdad och på flera platser i Tyskland. Brexit, Trump, högerextrema på framfart i flera EU-länder.
Jag deltog på Pride i Stockholm denna sommar. Under en utfrågning minns jag att jag fick frågan ”hur man kan verka för en annan framtid än den dystra vi nu ser framför oss?”. Det finns inget lätt svar på frågan, men jag ser ingen annan utväg än att med ännu större emfas stå upp för de värden vi vill ska styra framtiden. Respekten för alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet vinner man inte för all framtid, dessa värden måste återerövras gång på gång.
I EU-parlamentet måste vi använda hösten såväl till att markera hårt när länder utanför EU brister i respekt för mänskliga rättigheter, som inåt när medlemsländerna utvecklas åt fel håll. Vi socialdemokrater har några prioriteringar som vi särskilt kommer att driva kommande tid.
En av dessa handlar om att vi vill att EU antar en jämställdhetsstrategi som är bred och inkluderande för all relevant lagstiftning och alla nivåer där EU har inflytande. Vi vill bland annat att det ska genomföras konsekvensanalyser på all EU-lagstiftning som är relevant ur jämställdhetssynpunkt, innan den antas.
En annan prioritet är att EU ska anta Istanbulkonventionen. Detta har vi kämpat för länge, men det är inte mindre viktigt för det. Det könsbaserade våldet mot kvinnor måste erkännas som det övergripande säkerhetshot det utgör. Istanbulkonventionen ger möjlighet till ett större mandat att bekämpa våld mot kvinnor, samt jämställdhetsintegrera andra politiska områden.
En tredje fråga handlar om att verka för att fler EU-länder ska anta sexköpslagar, liknande den svenska lagen. Frågan fick ny kraft när också Frankrike införde en sexköpslag under våren.
Sist men inte minst, vi ska fortsätta att verka för en feministisk migrations- och asylpolitik. För migration och asyl är det livsavgörande med ett feministiskt och solidariskt perspektiv då kvinnor är betydligt mer utsatta under flykt och drabbas av flera typer av förföljelse.
Det kan verka stort, och långt från dagens politiska kontext, att driva denna progressiva politik, men jag är övertygad om att vi långsiktigt kommer att vinna terräng i vår tid där informationsutbytet är så stort och kan ge goda exempel över landsgränser.
