Knappt 3 av 10 personer som uttalar sig i nyhetsmedierna är kvinnor. Och endast 1 av 10 som uttalar sig har utomnordisk bakgrund. Inte ens bland de frågor som traditionellt är kvinnodominerade fanns det en jämn könsbalans. Det visar Rättviseförmedlingens rapport, som släpptes under måndagen.
– Som det ser ut nu exkluderas delar av befolkningen från den arena för offentligt samtal som media utgör. Det är ett demokratiskt problem och ger en skev bild av vilka vi som bor i Sverige är. Här kan nyhetsmedierna ta ett större ansvar, säger Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen.
Rättviseförmedlingens rapport har i år fokuserat särskilt på expertrollen. När medier får välja experter själva väljer de hellre män än kvinnor.
– Att vara expert i media är att ha makt. En expert förklarar nyheter, pekar på problem och levererar lösningar. Medias val av experter sänder en viktig signal angående vem som är kompetent nog att förklara nyheter och sätta dem i sammanhang som vi förstår, säger Seher Yilmaz.
Resultatet i korthet:
29.9 procent av experterna som får komma till tals i svenska medier är kvinnor.
8 procent av experterna har utomnordisk bakgrund.
Den vanligaste experten är en forskare eller någon annan som arbetar på högskola eller universitet
Stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga påverkar vem som får kommentera dem. 25,5 procent av experterna som fick kommentera politik och ekonomi var kvinnor, medan motsvarande siffra för experterna som fick kommentera sjukvård och utbildning var 43,4 procent.
Analysen innefattar 1 200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska nyhetssajter (publicerade varannan månad från januari fram till juni 2016), medan den särskilda expertgranskningen innefattar 600 artiklar från samma nyhetssajter och tidsperiod.
I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen, Göteborgs-posten, Metro, Nyheter 24, Svenska dagbladet, Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.
