Knappt 3 av 10 personer som uttalar sig i nyhetsmedierna är kvinnor. Och endast 1 av 10 som uttalar sig har utomnordisk bakgrund. Inte ens bland de frågor som traditionellt är kvinnodominerade fanns det en jämn könsbalans. Det visar Rättviseförmedlingens rapport, som släpptes under måndagen.
– Som det ser ut nu exkluderas delar av befolkningen från den arena för offentligt
samtal som media utgör. Det är ett demokratiskt problem och ger en skev bild av
vilka vi som bor i Sverige är. Här kan nyhetsmedierna ta ett större ansvar, säger
Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen.
Rättviseförmedlingens rapport har i år fokuserat särskilt på expertrollen. När medier får välja experter själva väljer de hellre män än kvinnor.
– Att vara expert i media är att ha makt. En expert förklarar nyheter, pekar på
problem och levererar lösningar. Medias val av experter sänder en viktig signal
angående vem som är kompetent nog att förklara nyheter och sätta dem i
sammanhang som vi förstår, säger Seher Yilmaz.
Resultatet i korthet:
-
29.9 procent av experterna som får komma till tals i svenska medier är
kvinnor. -
8 procent av experterna har utomnordisk bakgrund.
-
Den vanligaste experten är en forskare eller någon annan som arbetar på
högskola eller universitet
Stereotyperna om vilka ämnen som är traditionellt kvinnliga och manliga
påverkar vem som får kommentera dem. 25,5 procent av experterna som fick
kommentera politik och ekonomi var kvinnor, medan motsvarande siffra för
experterna som fick kommentera sjukvård och utbildning var 43,4 procent.
Analysen innefattar 1 200 slumpmässigt utvalda webbartiklar från 11 svenska
nyhetssajter (publicerade varannan månad från januari fram till juni 2016), medan
den särskilda expertgranskningen innefattar 600 artiklar från samma nyhetssajter
och tidsperiod.
I studien ingår följande publikationer: Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen, Göteborgs-posten, Metro, Nyheter 24, Svenska dagbladet,
Sveriges Radio (sr.se), Sveriges Television (svt.se/nyheter) och Sydsvenskan.
