En odemokratisk process för att ta fram ett avtal där ekonomiska intressen sätts framför demokratiska och vars konsekvens kan bli att exempelvis miljöskydd betraktas som ett handelshinder. Så beskriver Fi-företrädarna Monica Erwer, Jaime Gomez och Martin Jordö de pågående förhandlingarna mellan EU och USA om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP) och kräver att förhandlingarna stoppas.
EU och USA håller på att förhandla om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP). Som namnet antyder är TTIP ett omfattande frihandels- och investeringsavtal som började förhandlas i juli 2013. Hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna har varit stor.
Enligt regeringen är främsta syftet med frihandelsavtalet ”att det ska stimulera både EU:s och USA:s ekonomier genom ökad handel med varor och tjänster och ökade investeringar”. Flera experter, bland annat Ha-Joon Chang från Cambridge University, har påpekat att tullarna mellan EU och USA redan ligger på minimala nivåer vilket betyder att detta inte är huvudsyftet med avtalet. John Hilary, chef för den brittiska biståndsorganisationen ”War on Want”, påpekar att ”det huvudsakliga målet med TTIP är, som de själva erkänner, att ta bort ’hinder’ i form av regler som begränsar de potentiella vinster som transnationella företag kan göra på båda sidor av Atlanten”.
Enligt siffror från regeringen handlas det varje dag varor och tjänster över Atlanten för nästan 19 miljarder kronor. De ekonomiska dimensionerna av det som diskuteras är uppenbara. Det är beklagligt att en stor del av förhandlingarna är sekretessbelagda i en fråga som är mycket viktig för alla medborgare i Sverige.
Det som allmänheten känner till är väldigt bekymmersamt. En del av avtalet som förhandlas har att göra med samordning kring regleringar och standarder. För en del aktörer skulle det innebära lättnader i den byråkratiska bördan men å andra sidan skulle standardisering riskera att sänka Europas nivå när det gäller integritetsfrågor, kemikaliereglering och fackliga rättigheter. Detta möjliggör till exempel att regler för livsmedelssäkerhet eller reglering för användandet av giftiga kemikalier betraktas som ”hinder” som transnationella företag vill ta bort.
En ytterligare åtgärd som skulle stärka den fria marknadens utrymme gentemot staten är att införa det så kallade ”Investor-state dispute settlement” (ISDS) som innebär att det kommer att skapas en domstol där utländska företag kan stämma stater för miljonbelopp om de känner sig behandlade på ett sätt som hotar deras investeringar. Detta gör att ISDS ställs över nationella domstolar.
Dokumentären Frihandelns pris (SVT, 13 mars 2016) visar tydligt konsekvenserna av ett avtal med den typen av klausuler. Multinationella företag stämde stater för miljoner för att de inte godkände exploateringar av naturresurser som strider mot miljölagar. Att skydda miljö betraktas som en ”hinder” enligt dessa multinationella företagens resonemang.
Feministiskt initiativ anser att detta är en odemokratisk process. Det begränsar staters möjligheter att säkerställa sina medborgares rättigheter och prioriterar istället mäktiga företags ekonomiska intressen. Ett sådant avtal vill vi inte ha. Vi utmanar den rödgröna regeringen att trycka på för att stoppa förhandlingarna och för att introducera en jämställdhetsanalys som garanterar ett demokratiskt handelsavtal.
