Igår lanserade demokratiutredningen sitt betänkande. Målet är att öka medborgarnas inflytande över politiken. Feministiskt perspektiv var på plats när utredningen presenterades vid ett seminarium i ABF-huset i Stockholm. Birgitta Ohlsson (L) som beställde utredningen under sin tid som demokratiminister betonade dess genusperspektiv och Gudrun Schyman (Fi) gläds åt att flera av förslagen ligger i linje med Feministiskt initiativs politik.
En del av demokratiutredningens betänkande var redan känt när det presenterades på torsdagen. Utredaren Olle Wästberg avslöjade i ett par debattartiklar att han skulle föreslå en möjlighet för kommuner att frivilligt införa rösträtt vid 16 års ålder redan till valen 2018 och 2022, samt att folkmotioner ska kunna lämnas till riksdagen och måste behandlas om de stöds av över 1 procent av de röstberättigade.
Båda förslagen har ligger i linje med den politik Feministiskt initiativ (Fi) driver och Gudrun Schyman är positivt inställd till utredningen:
– Det känns jättepositivt. Utredningen behandlar mycket av det som Feministiskt initiativ föreslår. Sänkt rösträttsålder känns väldigt relevant i och med att vi lever i en tid där fler människor är informerade och insatta i politiken, och vissa får vänta med att rösta ända tills de är tjugotvå år. Jag tycker det är bra att fler anammar tanken om sänkt rösträttsålder.
Schyman berättar att Fi även drivit förslag som liknar utredningens om folkmotioner..
– Det är väldigt roligt att se att så mycket i demokratiutredningen går vår väg, säger Gudrun Schyman.
Uppfriskande förslag
Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet menar att ungdomars engagemang i politiska frågor inte ska förbises. Ett exempel på stort engagemang från unga var när en stor del av allmännyttan i Alby skulle säljas ut.
– Jag har betraktat engagerade ungdomar ingående, Alby är bara ett exempel där de som drev frågan var ungdomar. De bör inte underskattas, påpekar hon.
På samma gång vill Irene Molina höja ett varningens finger för populism både när det gäller ungas rösträtt och folkmotioner.
– Självklart finns en risk för populism. Att påverka unga människor i en viss riktning kan vara ett argument till försiktighet, men å andra sidan så påverkas ju vuxna också.
När det gäller frågan om en eventuell folkmotion finns samma risk, menar Molina.
– Jag kan förstå att vissa kan bli oroliga över vad som ska klubbas igenom när det kommer till motioner. En del har kanske inte vettigare saker för sig än att skriva förslag om hatiska budskap, men det gäller att kunna sköta det professionellt. Det känns uppfiskande med förslaget om folkmotioner i och med det systemet vi har i dag som annars kan tyckas befinna sig relativt långt ifrån väljarna, säger Irene Molina.
Små steg mot ökat inflytande
När Feministiskt perspektiv intervjuade Olle Wästberg i september 2014, då han var nytillträdd utredningsledare för demokratiutredningen betonade han just vikten av att politiken skulle komma närmare folket, att fler måste inkluderas och att det politiska engagemanget hos folket måste öka, även mellan valen.
Daniel Lindwall, huvudsekreterare för utredningen, presenterade förslagen i stora drag och berättade om hur framförallt unga, kvinnor och utrikesfödda enligt utredningens underlag är de grupper som befinner sig längst ifrån politiken. Angående förslagen som nu lagts menar Olle Wästberg att de skulle innebära små steg för ökat inflytande som avser att förändra den politiska kulturen snarare än vad som lagfästs.
– Det handlar om att bygga nya broar in i politiken och skapa inflytande mellan valen, sade Olle Wästberg.
Birgitta Ohlsson (L) tillsatte utredningen 2014 som demokratiminister i allianregeringen och lyfte under seminariet fram jämställdhetsaspekter som tas upp i utredningen.
– För mig som feminist är det viktigt att den här utredningen har haft ett tydligt genusperspektiv, och det syns att flera reformer som föreslås har det. Många kvinnor lämnar politiken efter hot, våld och trakasserier. Det är tyvärr alldeles för vanligt och det lyfter den här utredningen, vilket är viktigt. Det är likaså bra att utredningen lyfter frågan om föräldraledighet inom politiken och att det ska ges möjlighet till föräldralediget för politiker. Det kommer göra att fler kvinnor har möjlighet att stanna inom politiken, säger Birgitta Ohlsson.
När det gäller hot och våld föreslår utredningen att det i kommunallagen införs en bestämmelse om att ”kommunerna och landstingen ska verka för att de förtroendevalda ska kunna fullgöra sina uppdrag under trygga och säkra former”.
Ett ljus i mörkret
Under seminariets slutskede bjöds företrädare från tre folkrörelser upp på scenen för att ge sina perspektiv på inkludering inom politiken. Ida Östensson från organisationen Crossing Borders och initiativtagare till Fatta-rörelsen, Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen och Maria Johansson från organisationen Lika Unika, för personer med funktionsnedsättning.
Maria Johansson säger att hon ser utredningen som ett ljus i mörkret, Seher Yilmaz berömmer utredningen för att lyft fram både vem och vilka åsikter som får ta plats, men hade hoppats på att utredningen skulle beaktat fler diskrimineringsgrunder. Ida Östensson ser utredningen som lovande men undrar vilka resurser som egentligen kommer läggas ner på de lösningar som föreslås.
