”Vi ser ett överhängande behov av hitta strategier och metoder för att tillsammans kunna erbjuda trygga sammanhang, utan att för den delen backa från visionen om att feministiska och genusvetenskapliga diskussioner är angelägna för en bred allmänhet och ska kunna hållas i öppna rum.” Det skriver arrangörerna för genuskonferensen G16 apropå avvisningen av två av konferensdeltagarna.
Från arrangörskommittén för genuskonferensen G16 vill vi börja med att tacka Jin Haritaworn för hens berättelse om, och viktiga reflektioner kring, säkerhet och trygghet i relation till händelserna på G16-konferensen i Linköping i slutet av november.
I Haritaworns text, som publicerades på Feministiskt perspektiv i söndags den 4 december (samt en variant av texten som lästes upp i sin helhet under den avslutande delen av G16) beskrivs en händelse där bland andra Jin Haritaworn utsattes för ett kränkande agerande. Inför en föreläsning på Kårhuset Kollektivet i Linköping, som var öppen för allmänheten och handlade om de hot och hat som rasifierade i Sverige utstår, kände vi som arrangörer en osäkerhet inför säkerhetsläget för arrangemanget. Att högerextrema intressen angriper genus, trans, queer, crip och andra kritiska möten och grupper är tyvärr inte ovanligt. I relation till den politiska situationen i både Sverige, Europa och världen i dag är det akut och helt centralt att dessa hot tas på allvar.
Ett antal förbyggande säkerhetsåtgärder vidtogs därför för konferensen i allmänhet, och för den öppna kvällen i synnerhet. Under kvällen besannades tyvärr våra farhågor, då en besökare uppträdde på ett sätt som uppfattades hotfullt, och några konferensdeltagare agerade för att påkalla uppmärksamhet till händelsen. Detta föranledde att säkerhetsvakterna reagerade, vilket ledde till en obehaglig situation då två av våra konferensdeltagare utsattes för ett kränkande agerande när de själva avisades från lokalen. Detta utan att vi som arrangörer uppfattade eller vidtog åtgärder för situationen. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt.
Vi som arrangörer, Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och Tema Genus, Linköpings universitet, är helt eniga med Jin Haritaworn i att situationen som uppstod pekar på ett stort behov av en mer generell diskussion gällande säkerhet i feministiska utrymmen, och ett samtal kring vad säkerhet innebär: för vem är den till för och mot vilka behöver skyddet sättas upp?
Att akademin är vit, cisnormativ, heteropatriarkal och medelklass- och funktionsnormativ är ett faktum som under lång tid har påpekats av forskare som banat väg för kritiska perspektiv, och detta gäller naturligtvis även inom genusforskningen. Fältet behöver ta ansvar för, och granska, sina egna exkluderingar, diskriminerande praktiker och rasistiska traditioner. Vilka processer och strukturer stöter bort och utestänger personer som utmanar normativa föreställningar? Hur kan genusforskare, gemensamt med rörelser och grupper utanför akademin, ta ett kollektivt ansvar för att utveckla genusforskningsfältet och feministiska rörelser till platser där alla röster får utrymme att höras på lika villkor?
På g16 lyckades vi inte med detta, trots ambitioner om inkludering och tillgänglighet, och för det vill vi från arrangörskommittén ta ansvar. Vi ska göra allt vi kan för att den situation som uppstod leder till fortsatt lärande för såväl oss som organisatörer, som för de akademiska rum vi verkar i. Vi ser ett överhängande behov av att hitta strategier och metoder för att tillsammans kunna erbjuda trygga sammanhang, utan att för den delen backa från visionen om att feministiska och genusvetenskapliga diskussioner är angelägna för en bred allmänhet och ska kunna hållas i öppna rum. Vi som arrangörer ser fram emot en fortsatt en dialog med organisationer såväl inom som utanför akademin.
