När det gäller kvinnors rättigheter och inhuman flyktingpolitik står extremhöger och vanlig höger på samma sida. Det konstaterar Malin Björk (V) sedan dessa grupper lyckats blockera en resolution i EU-parlamentet med fördjupad kritik vad gäller respekt för demokrati och mänskliga rättigheter i Polen, däribland sexuella och reproduktiva rättigheter. Så svårt borde det inte vara att stå upp ”mot högerns kvinnofientliga tyranni”, anser hon.
Det är inte bara när det kommer till kraven på högre murar och en alltmer inhuman flyktingpolitik som extremhögern och den ’vanliga’ högern finner sig sida vid sida i EU-parlamentet. Motståndet mot kvinnors rättigheter är en annan klockren matchning dem emellan.
Kanske är det därför inte förvånande att EPP-högern (där moderater och kristdemokrater ingår) tillsammans med EFDD (UKIP och Sverigedemokraternas grupp), EFN (Le Pen och kompani) samt konservativa ECR-gruppen gick samman för att blockera en debatt och resolution som fördjupade kritiken både vad gäller respekt för demokratin och mänskliga rättigheter i Polen, däribland sexuella och reproduktiva rättigheter.
Detta är andra gången på kort period som parlamentet sviker kvinnors rättigheter, och mer specifikt rätten att bestämma över våra kroppar och sexualitet. Redan den 13 april röstade EU-parlamentet om en resolution som skulle ta ställning till den politiska utvecklingen i Polen i skuggan av bland annat allvarliga inskränkningar i författningsdomstolen. Men inte ett ord nämndes om försöket att totalförbjuda aborter. Ändringsförslagen som vänstergruppen presenterade, som syftade till att lyfta också hoten mot kvinnors rättigheter röstades ner av högergrupperna och liberaler.
För oss i vänstern är respekten för kvinnors rättigheter, kvinnors kroppar och hbtq-personers rättigheter bärande delar i ett demokratiskt samhälle. Det är inget man kompromissar om. Med de hot mot aborträtten som seglar upp i flera europeiska länder är det viktigare än någonsin att försvara och flytta fram våra positioner. Inte acceptera en hierarki där gubbarna i högerbänkarna definierar bort våra kroppar ur demokrati- och rättighetsdiskussionerna.
Det är inget annat än skamligt att Europas folkvalda församling, som så ofta och gärna uttrycker sig om mänskliga rättigheter, gång på gång vänder kvinnorna ryggen. Kvinnors liv och hälsa står på spel. Vi borde agera i solidaritet. Länder där abort är tillåtet borde hjälpa kvinnor som i andra länder nekas. Vi skulle kunna erbjuda säkra aborter, dagen efter-piller och preventivmedel. Vi behöver ett europeiskt och globalt systerskap som inte ger upp och aldrig tystnar. Sveriges feministiska (?) regering borde kliva fram och visa att den står för helt andra principer, stå upp för aborträtten och verka för att kvinnor lättare ska kunna ta sig till Sverige och göra abort.
Det är också i situationer som dessa som det blir tydligt att kvinnoförtryck och förakt för demokratin går hand i hand. Det blir också tydligt vilka som står upp för bägge två. Även när de andra politiska grupperna trevar, så är vi i vänstern tydliga. Vi står upp i solidaritet med alla de tusentals människor som demonstrerat i Polen och andra platser i Europa för kvinnors rätt till sina egna kroppar.
För att visa vår beslutsamhet gick vi trots högerblockets motstånd till plenumomröstning för att lyfta Polendebatten på dagordningen. Med förvåning konstaterade vi då att endast Socialdemokraternas grupp stöttade vår begäran och att liberaler och Gröna gruppen anslutit till de krafter som vill tysta diskussionen om demokratin och kvinnors rätt till sina kroppar. Jag undrar vilken uppgörelse eller åthutning i EU-parlamentets korridorer som tystade också dem? Ska det vara så svårt att stå upp mot högerns kvinnofientliga tyranni i EU-parlamentet?
Jag tycker inte det.
