Irland ligger på plats 86 av 189 i världen, och på plats 24 av 28 i EU, när det gäller könsbalansen i parlamentets underhus. För att komma till rätta med den låga representationen av kvinnor i politiken införde Irland 2012 en lag om kvotering till partiernas vallistor där minst 30 procent ska utgöras av kvinnor (och minst 30 procent män). Det parti som misslyckas riskerar att straffas med en halvering av sina partibidrag. Alla partier har till fredagens val nått målet om minst 30 procent kvinnor på vallistorna, men det såg länge illa ut. Bland annat hade Fianna Fáil endast 10 kvinnor bland 47 kandidater i somras, rapporterar Irish Times.

Enligt genusforskaren Fiona Buckley steg antalet kvinnor som valdes i lokalvalen för två år sedan med fem procent, efter en debatt bland partierna och något som sågs som en repetition inför fredagens parlamentsval. Till valet utgör kvinnor omkring 155 av drygt 500 kandidater, och det är en stor förbättring jämfört med det senaste parlamentsvalet som hölls 2011. Då var bara omkring 66 av 351, det vill säga omkring 18 procent, av kandidaterna kvinnor. Det återstår att se hur kvoteringen till partilistorna påverkar antalet kvinnor i Dáil. Efter valet 2011 var 25 av 166 ledamöter av kvinnor, det högsta antalet någonsin i republikens historia.

Undantag i abortlag

En av valfrågorna har varit landets hårda abortlagstiftning. Labourpartiet med vice premiärminister, Tánaiste, Joan Burton i spetsen har i sin valplattform haft med kravet om att Irland ska folkomrösta om det omtalade åttonde grundlagstillägget.

– Det kommer att bli en folkomröstning om åttonde tillägget ifall Labour finns i regeringen. Samtidigt kommer det inte bli en folkomröstning om vi inte sitter i regeringen, sade hon nyligen och hänvisade till andra partiers ambivalens i frågan även om Sinn Féin också har tagit tydlig ställning mot tillägget och vill se en folkomröstning.

Tillägget likställer en gravid kvinnas liv med fostrets och så länge tillägget finns i grundlagen kommer kvinnors liv vara i fara, enligt aborträttsaktivister. Taoiseach, regeringschefen, Enda Kenny från Fine Gael, har lovat att tillsätta en bred utredning av åttonde tillägget om han blir omvald, men har inte tagit ställning i sakfrågan. I en undersökning som Irish Times/Ipsos låtit göra var 64 procent för att åttonde tillägget tas bort för att göra det möjligt med abort i vissa fall, bland annat då graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller om fostret har en dödlig sjukdom. 25 procent av de tillfrågade motsatte sig det.

Irland införde skrivelsen som likställer fostrets liv med kvinnans efter en folkomröstning 1983. Sedan dess har frågan om att tillåta abort i vissa fall kommit upp gång på gång, i samband med olika uppmärksammade fall. Stort tryck skapades kring frågan 1992 efter att en ung flicka av staten hindrades från att resa till Storbritannien för att där genomgå abort då hon blivit gravid efter att en vuxen granne våldtagit henne. X-fallet som det blev känt som ledde till stora demonstrationer och protester, när fallet prövades i landets högsta domstol dömde man att flickan hade rätt att resa för att genomgå en abort då hon led av allvarliga självmordstankar och att hennes liv därför var i fara. Resan genomfördes inte då flickan fick ett missfall. X-fallet ledde till en folkomröstning senare samma år där ett trettonde och fjortonde tillägg röstades fram vilka innebar att kvinnor ska ha rätt att resa till utomlands för att genomgå abort, och att det inte ska vara olagligt att sprida information om var någonstans i utlandet man kan genomgå abort.

Ärkebiskopar vill mobilisera

Ett annat uppmärksammat fall gäller tandläkaren Savita Halappanavar som nekades abort på Galways universitetssjukhus när hon kom in akut hösten 2012. Savita Halappanavar ville genomgå abort eftersom hon trodde att fostret hon bar på var dött och att hon riskerade havandeskapsförgiftning, men vårdteamet som behandlade henne vägrade. Ett par dagar senare avled hon av blodförgiftning. 2013 infördes en lag som skulle göra det möjligt för en kvinna att genomgå abort på Irland om hennes liv är i fara, självmordsrisk inkluderat. Trots den nya lagen nekades en kvinna som är känd som Ms. Y abort trots att hon befanns vara suicidal. Kvinnan sökte asyl på Irland 2014 och upptäckte först då att hon blivit gravid efter en våldtäkt i hemlandet. Hon kunde inte resa utomlands för abort och tvingades slutligen föda barnet kejsarsnitt.

Trots att lagen alltså inte tillåter abort i fall då graviditeten är resultat av en våldtäkt, incest eller då fostret lider av allvarliga skador ser abortmotståndare och den katolska kyrkans representanter en fara i den växande opinionen för att tillåta abort i dessa fall. Inför valet har Irlands fyra ärkebiskopar uppmanat katoliker att pressa kandidater på hur de ställer sig till frågan om det åttonde grundlagstillägget. Men samtidigt som frågan om abort finns med i det offentliga samtalet sker diskussionen bara på marginalen menar journalisten Una Mullaly. Hon kritiserar i en krönika att att politiker bara vågar prata om abortfrågan i sådana extrema fall som när en kvinna bär på ett foster som kommer att dö under graviditeten eller kort efter förlossningen. Flera sådana fall har uppmärksammats men, menar Una Mullaly, merparten av de kvinnor som årligen reser utomlands för abort befinner sig inte i den situationen utan vill av olika och mer vardagliga skäl avsluta sin graviditet, och hon menar att snart måste abortfrågan börja diskuteras utifrån en mer generell aborträtt.