I sin valkampanj utlovade republikanernas kandidat att dra ner på USA:s åtagande i Nato. Bland annat menade han att det inte längre ska vara självklart att USA griper in om Ryssland attackerar länder i Baltikum. Frågan har redan diskuterats av EU:s utrikes- och försvarsministrar, som träffades i Bryssel sent på måndagen och enades om att utöka försvarssamarbetet inom unionen.

Än så länge handlar planerna om omfördelning av befintliga resurser, och huruvida valet av Donald Trump till president kommer att leda till att EU-länder börjar rusta upp är ännu oklart. Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) finns dock en tendens till att fler länder är beredda att avsätta mer pengar till sin försvarsberedskap med den nya politiska världskartan. Det säger han i en intervju med Sveriges radio
. Några utökade anslag är inte aktuella inom mandatperioden för Sveriges del, enligt Hultqvist.

Feministiskt perspektiv ställde tre frågor om säkerhetspolitik med anledning av det amerikanska presidentvalet till två rutinerade fredsexperter.

Agnes Hellström menar att vi måste bredda säkerhetsbegreppet. Valet av Trump visar att en försvarsallians inte nödvändigtvis innebär stabilitet.

Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds:

Vad betyder resultatet av presidentvalet i USA för den politiska debatten om försvarsberedskap i Sverige?

– Att USA valt en oförutsägbar och nyckfull president med litet intresse för Europa, kommer innebära att det höjs röster om att stärka det svenska försvaret. Men för att möta människors känsla av otrygghet är det istället oerhört viktigt att bredda säkerhetsbegreppet och fokusera på mänsklig säkerhet, avspänning och nedrustning istället för ökad aggression och upprustning.

Påverkas stödet för ett svenskt medlemskap i Nato tror du och i så fall hur?

– Sårbarheten och riskerna med militära allianser har synliggjorts i och med valet av Trump. Jag tror att det leder till ett minskat stöd för Nato, både bland allmänhet och politiker. Det bekräftar också att försvarsallianser som Nato inte automatiskt innebär trygghet och stabilitet utan tvärtom stor osäkerhet.

Något annat som du vill lyfta när det gäller säkerhetspolitiken med anledning av USA-valet?

– Allt fler politiska ledare vinner mark genom kampanjer där de sprider hat, rasism och stigmatisering. Vi- och dem-tänket är livsfarligt och grunden till många konflikter. Fred och demokrati tar lång tid att bygga upp och kan raseras på ett ögonblick. Det är något alla vi som tror på de värdena måste fortsätta kämpa för och inte ta för givet.

Lotta Sjöström Becker på Kristna freds bedömer att diplomati kommer att bli ännu viktigare för den svenska säkerhetspolitiken.

Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna freds:

Vad betyder resultatet av presidentvalet i USA för den politiska debatten om försvarsberedskap i Sverige?

– Debatten kommer antagligen att intensifieras eftersom Trump inte fullt ut verkar stå bakom tidigare åtaganden och den tidigare restriktiva hållningen mot Ryssland inte är självklar längre, utan snarare mot Kina. Jag tror att fler kommer att fortsätta argumentera för en snabb upprustning, men hoppas att några ändå inser att en rejäl diplomatisk offensiv vore mer effektiv.

Påverkas stödet för ett svenskt medlemskap i Nato tror du och i så fall hur?

– Ja, jag tror att det kommer bli mycket svårt att övertyga folk i Sverige om att gå med i en militärallians vars tyngsta medlem saknar all relevant säkerhetspolitisk erfarenhet samt är rasist, sexist och labil.

Något annat som du vill lyfta när det gäller säkerhetspolitiken med anledning av USA-valet?

– Att händelseutvecklingen i USA, Ungern och Turkiet, som ansågs föga trolig för bara några år sedan, visar hur bräckligt det kan vara att lägga sin säkerhet i händerna på en militärallians. Det är inte längre lika klart vem som ska försvara vem mot vem. Vad som däremot alltid är positivt på både kort och lång sikt är att investera i förebyggande åtgärder och civil konflikthantering.